Fan snart är det söndag, ledsen att det inte blivit fler blogginlägg idag. Har knappt hunnit kolla nyheterna idag. Såg att Post Nord får ännu mer skit, de har post liggande i månader för de inte hittar adressaten. Annat var det när kungliga postverket skötte rulljansen då delades posten ut prick klockan 09:00 och 15:00 och man sökte med ljus och lyckta efter adressaten. Allt är på dekis i Sverige. Synd att den generation som upplevde det sanna välfärds Sverige är på utdöende. När de är borta kommer politikerna att förneka att något sådant Sverige ens existerat. Man kommer att påstå att vi allid haft sjukvårdsköer och att det alltid fattats lärare i skolan. Politiken är ett lögnens yrke.

Inget är det på TV heller, kollar någon sjuk film som heter "Seven Psychopaths", precis som om vi inte hade haft nog med psykopater i verkligheten. Hollywood har flippat ut totalt, dessa judiska producenter står mig upp i halsen. De prackar på de dumma gojim sin smörja så de ska bli riktigt dumma och mentalt förlamade. Jag hyser inget hopp för framtiden och är djävligt glad att jag inte har några barn jag känner till. Den som är ung idag har inget att se fram emot, arbetslöshet, etniska konflikter, kriminalitet - det enda de kan göra är att droga sig och försöka glömma allt. Stackars ungar. 

Idag har jag bara tagit det lugnt, promenerat i parken och fiskat lite. Två små ynkliga abborrar det var allt, men det viktigaste är själva upplevelsen att ha träd och gräs runt omkring sig. Det jag saknar mest när jag är ute och promenerar är min älskade hund. Mycket folk ute idag, det var någon galen maraton med en massa galningar som sprang runt. 

Det är konstigt, en del människor man stöter på börjar truten gå på så fort de ser en, de bara pratar och pratar en massa smörja och slutar aldrig prata hur ointresserad man än verkar. Det är som om de älskade höra sin egen röst, det där att njuta av tystnaden, fåglarna och naturens ljud finns inte i deras värld. Enda sättet att få dem att sluta är att be dem hålla käften, mer sofistikerade små vinkar att man inte är intresserad av att höra deras svada går inte hem, de är enligt min mening socialt hadikappade. De är som Björn Ranelid, de älskar bara sig själva. 

Följden blir att man i görligaste mån försöker undvika folk. Värst är det när de bara pratar om negativa saker, hänger upp sig på negativa detaljer och vibbar. Precis som om tillvaron inte är jobbig nog utan att man ska behöva älta all skit verbalt också. Folk som har konstruktiva saker att komma med har jag inget emot, kan jag lära mig något nytt är jag idel öron, men bara höra skitsnack om andra som inte är närvarande står mig upp i halsen. 

Man får ta vara på de små glädjestuder livet bjuder på och inte hänga upp sig på strunsaker. En heltäckande dräkt i teflon så all skit rinner av är inte dumt att ha. Jag är trött på att få min tillvaro förpestad med andras skit och hang ups.

Så var det helg igen och ännu en vecka har gått. Snart är det midsommar och det vänder och dagarna blir kortare. Tiden är som ett flöde som vi alla är slavar under. Idag mäter vi tiden ner till nanosekunder, vi är fullstädigt fixerade vi tiden. Ibland önskar jag att jag levde under antiken då solens gång över himlavalvet var den enda tidsmätaren, då man tog dagens som den kom. Då man ägnade sig åt filosoferande och reflektion, det vill säga om man inte var född till slav. Men då önskan är fri skulle jag vilja vara en lärjunge till Pytagoras eller Euklides och ägna dagen åt livets stora frågor. 

Vår helg är inget annat än ett arv från judarnas sabat, vilodagen. Den sjunde dagen då Gud vilade sig från skapelsen. Veckans sju dagar är en del av forntidens talmystik. Man mätte tiden i månvarv som är cirka 28 dagar vilket är 4 x 7. Idag bryr man sig inte om sådant, ytlig underhållning som Mellodifestivalen och Justin Biber är viktigare. Stackars mänsklighet. God natt på er.