Har just läst ut en bok om nazisterna och det ockulta av Paul Roland, ett populärt tema som varit på tapeten ända sedan 1960-talet då Louis Pauwels och Jacques Bergier tog upp temat i sin bok "Le Martin des Magiciens" som på svenska kom att heta "Vår fantastiska värld". Det var i denna bok jag första gången stötte på namnet den obskyra organisationen Ahnenerbe som väl närmast kan liknas vid en nazismens ockulta byrå. "Vår fantastiska värld" är en lättsam bok som tar upp en rad mystiska fenomen i vår värld där nazismens ockulta kopplingar bara är en del.
Innan kriget ägnade sig Ahnenerbe åt att spåra ariernas ursprung och skickade expeditioner jorden runt i sin jakt på spår. Om detta kan man läsa i Heather Pringles utmärkta bok "Härskarplanen" som på ett seriöst och vetenskapligt sätt tar sig an detta tema. Ahnenerbe samlade en rad udda figurer allt från runforskare till folklorister. Även Sverige drabbades av Ahnenerbes forskare i form av Herman Wirth som hade en vansinnig ide om att hällristningarna från bronsåldern var världens första skrivsystem och därför lät göra gipsavgjutningar av ristningarna från Askum till Tanum i Bohuslän. Han kom senare att bannlysas från Sverige av Riksantikvarieämbetet för att ha skadat hällristningarna.
Två andra forskare från Ahnenerbe Ernst Schäfer och Bruno Beger begav sig 1938 av till Tibet för att leta efter spår av arierna på världens tak, liksom ungraren Edmund Kiss som organiserade Ahnenerbes mest kostsamma expedition till Bolivia för att leta efter ariska lämningar där. Hela denna verksamhet sponsrades av SS-ledaren Heinrich Himmler som hyste ett närmast sjukligt intresse för all form av hokus pokus. Himmler lät hyra slottet Wevelsburg nära Paderborn i Westfalen för att där inrätta ett ockult tempel för de högre SS-ledarna. Som andlig rådgivare i detta projekt hade Himmler anlitat Karl-Maria Willigut en svatt galen gammal man som hävdade att han hade andlig kontakt med sina germanska urfäder. Under sin tid i SS 1933 - 1939 steg Willigut snabbt från Hauptsturmführer till Brigardeführer (från kapten till generallöjtnat).
Mycket av den litteratur som behandlar nazismens kopplingar till det ockulta och de mörka krafterna tar sitt avstamp i det tidiga 1900-talets Völkisch rörelse och ariosoferna med personer som Guido von List som egentligen hette Guido Karl Anton List och var son till en handelsman. En av Lists ivrigaste lärjungar var Lanz von Liebenfels vars verkliga namn var Adolf Josef Lanz, son till en lärare i Wien. En av de tidiga rörelserna var Germanenorden där en annan bluffaristrokrat dök upp, Rudolf von Sebottendorf som egentligen hette Adam Alfred Rudolf Glauer. Dessa män kom att påverka nazismen och den antisemitism som frodades i Völkischkretsar i det tidiga 1900-talet. Ur denna grumliga idevärld uppstod Thulesällskapet som brukade sammanträda på hotell Vier Jahrenzeit i München. Bland dess medlemar fanns framstående nazister som Rudolf Hess, Wilhelm Laforce, Max Sesselman och Gottfried Feder. I Thulesällskapets gästbok återfinns Alfred Rosenberg nazisternas chefsideolog samt Hitlers mentor och vän Dietrich Eckhart som senare kom att under en tid bli utgivare av Völkicher Beobachter, nazisternas dagstidning.
Den bok som gett mest näring till myten om nazisternas ockulta kopplingar är Trevor Ravencrofts "Ödets spjut" som spinner på myten kring den spjutspets som finns på Hofburg i Wien och påstås vara det spjut som den romerske legionären Gaius Cassius Longinus stack i Jesus sida när han hängde på korset på Golgata. När Hitler 1938 anslöt Österrike till det Stortyska riket lät han föra Hofburgmuséets alla Habsburg-regalier inklusive spjutet till Nürnberg, nazisternas partihuvudstad. Myten gör gällande att den som har spjutet i sin ägo har en maktens talisman på gott och ont. Spjutets härstamning går att spåra till 800-talet då den dyker upp i Karl den Stores ägo, men att det skulle vara just det spjut som stacks i Jesus sida såsom Johannesevangeliet 19:32 skriver är väl högst tveksamt.
Paul Rolands bok "Nazismen och det ockulta, om de mörka krafter tredje riket släppte lösa" bygger i mångt och mycket på Trevor Ravencrofts bok, även om författaren tar avstånd från Ravencrofts vidlyftiga teser och kallar boken för en föregångare till "Da Vinci koden". Vissa fakta kan man dock slå fast som att en del av de ledande nazisterna trodde på astrologi, däribland Hitlers ställföreträdare Rudol Hess. Roland skriver att även om man inte kan beslå Hitler med att utöva svart magi så var det ändå som om han var besatt av främmande krafter när han höll sina tal. Det var som ett främmande väsen besatte honom och fick sin näring av massornas ovationer. Efter talen var det som all kraft rann ur honom och han åter förvandlade till den lille obetydlige man han egentligen var. Förutom Ravencroft tar Paul Roland sitt material från Herman Rauschnigs böcker om Hitler, Rauschning som stod nazismen nära flydde till England innan kriget och skrev en rad kritiska böcker vars sanningshalt dock är högst tvivelaktig.
De flesta böcker jag läst i ämnet är av just högst tvivelaktig karaktär utom Heather Pingels "Härskarplanen". Ämnet är dock så gångbart att det kommit att ge stoff till en rad filmer som Indiana Jones, Hellboy och liknade. Det är som om man söker svaret till nazismens oförklarliga ondska i det ockulta och irrationella. Kanske finns det ett uns av sanning i alla dessa spekulationer men det lär vi aldrig få veta då segermakterna säkert sopat alla spår under mattan.