För en gång skull måste jag hålla med svetsaren, något förestående militärt anfall mot Sverige föreligger inte. Ryssland har inga planer på att ockupera Sverige eller för den delen Gotland. Inte heller tror jag Putin skulle riskera storpolitiska konflikter genom en ockupation eller annektering av de baltiska staterna. Det skulle helt enkelt kosta för mycket rent politiskt, spänningarna är tillräckliga med Krim och Ukraina utan att öppna upp en front till. Den militära uppladdningen kring Östersjön är bara ett svar på NATO:s aggressiva politik, Ryssland måste visa musklerna för att inte framstå som handlingsförlamat och vankelmodigt. 

Här i Sverige har vi en form av sanningsmonopol som för närvarande ligger i händerna på en vänstervriden grupp av kulturpersonligheter och journalister. Detta monopol har vänstern innehaft ända sedan 1970-talet och det har satt sin prägel på hela det svenska samhället. I detta sanningsmonopol ingår begrepp som demokrati, värdegrund och politisk korrekthet, detta tillsammans bildar det man slarvigt kallar åsiktskorridoren. När det gäller samhällsfrågor som är nära förbundna med politiska frågor så finns det ingen sanning. Det är ingen som empiriskt kan föra i bevis att socialism eller kommunism är sannare och bättre än exempelvis kapitalism, liberalism, fascism eller nazism. 

Det enda man kan framhålla är om det är bra för folket och nationen, vem som gynnas. Om det är flertalet eller fåtalet. Ideologier som gynnar flertalet av medborgarna är givetvis ur ett större perspektiv bättre än en ideologi som bara gynnar en liten besutten grupp individer. I samhällen där lojaliteten till stam- eller klantillhörigheten är övergripande är det mycket svårt att bygga upp ett solidariskt och rättvist samhällssystem då man hela tiden gynnar den egna klanen. Enklast att bygga upp ett välfärdssamhälle är i en nation med en homogen befolkning där släktbanden spelar mindre roll och kompetensen är huvudsaken vid tillsättningar till offentliga tjänster. I en homogen befolkning med starka nationalband kan man ganska lätt bygga upp en känsla av samhörighet och solidaritet vilket är grundstenarna i en välfärdsstat. 

Demokrati har idag blivit ett ganska grumligt begrepp, vad demokrati är beror på vem du frågar. Den Östtyska staten kallade sig demokratisk trots att ingen i västvärlden ansåg att DDR (Deutsche Demokratische Republik) var en demokrati. Ordet demokrati har blivit ett slagträ i den politiska debatten, samt ett begrepp för att skyla över totalitära ambitioner av vissa politiker. Rent generellt kan man som medborgare bara konstatera att vi lever i en förljugen värld där man inte längre kan lita på makthavarna.  Dessa försöker dölja sina egna ljusskygga agendor bakom anklagelser om "fake news" och liknade. Nu inför valet i Sverige i september försöker man slå i väljarna att Putin i Kreml sitter och manipulerar väljarnas åsikter med fejkad information. Det är rädslan för att SD ska få för många röster som ligger till grund för dessa anklagelser mot Ryssland då SD är det enda parti som inte lider av ryssfobi. 

Vad som är sanning eller lögn i dagens samhälle är mycket svårt att avgöra. Man bör alltid ställa sig frågan vem tjänar på om jag tror på denna information då man värderar den. Internet har blivit en tummelplats för allehanda rykten, halvsanningar och rena lögner och det är inte alltid de "goda" som talar sanning. En som gjort en ganska bra analys av dagens informationssamhälle och medias rapportering är Noam Chomsky i essän "Medierna och propagandan" från 1991. Man brukar ju säga att "det första offret i alla krig är sanningen". Ett annat ordspråk lyder: "Innan sanningen fått på sig byxorna har lögnen löpt jorden runt". Generellt sett så ju mer kunskap en person besitter desto lättare har han att genomskåda en lögn, dumma människor är alltid lättare att lura och vissa vill bli lurade. Propagandan och lögnen har alltid riktat in sig på människans mest primitiva drifter och egenskaper, man försöker alltid säga just det man tror folk vill höra. Det var med dessa metoder som Trump vann valet.

Såg precis en repris av Dox "Where to invade next" av Michael Moore. Det fick mig att tänka efter och konstatera att Sverige valt helt fel väg, vi har försökt kopiera de korkade amerikanarna i allt för hög grad. 

Portugal som av svenskarna alltid betraktats som en liten efterbliven vinproducerande nation har lyckats lösa sina narkotikaproblem genom att avkriminalisera allt narkotikabruk helt. De har nu färre missbrukare än tidigare, unga tycker alltid att förbjuden frukt smakar bäst. Sverige har alltid trott på modellen att förbjuda och kriminalisera alla oönskade beteenden från medborgarnas sida. Narkotikan sågs när den kom som något osvenskt som inte passade in i vår kultur, de som använde droger stigmatiserades och man anlade en moraliserande syn på problemet.

I Sverige har vi på våra fängelser fått samma problem som i USA med gängbildning och våld och hot interner emellan. Det dröjer nog inte länge innan fångvaktarna i Sverige kommer att kräva tjänstevapen och vi får det som i USA med våld från personalens sida mot de intagna. I Norge går utvecklingen åt andra hållet där vaktar fyra fångvaktare 150 interner som åtnjuter stor frihet inom anstalten. Där förekommer inget våld interner emellan och de dömda har egen TV och dusch i cellen och betraktar personalen som en form av terapeuter som är till för att hjälpa dem. 

Sverige har gjort som i USA förvandlat fängelserna till moderna slavfabriker där internerna tvingas arbeta åt industrin för kaffepengar. Leksakstillverkaren BRIO och möbeltillverkaren IKEA har båda lagt ut viss tillverkning på entreprenad till kriminalvården (vilken djävla vård?) som drar in stora pengar åt staten genom att använda de dömda som slavarbetskraft. Vägrar en intern arbeta på anstalten så straffas han med olika former av repressalier. 

Sverige har en förmåga att alltid tro att de är bäst i klassen och har de bästa lösningarna på alla samhällsproblem. De vägrar titta på andra länders lösningar även om statistiken talar för att deras lösningar är bättre. Som detta med narkotikan, man tror benhårt på ett narkotikafritt samhälle trots att allt talar för motsatsen, drogerna har kommit för att stanna oavsett hur hårda och brutala straff man inför. Massor av unga människor röker cannabis i Sverige, dessa är i lagens ögon kriminella även om de är hur skötsamma som helst och har höga betyg i skolan. Alla som prövat cannabis inser att det är en drog mildare än alkohol då den ej ger upphov till det våldsamma beteende som alkohol kan göra. Att det sedan finns andra biverkningar på cannabis är en annan fråga, dessa är dock inte värre än biverkningarna på de så överutskrivna lyckopillren SSRI-preparaten.

Varför ska vi svenskar alltid försöka efterlikna USA i allt vi gör? Vi har en massinvandring där vi tar emot mångfaldigt fler än alla de andra nordiska länderna tillsammans. Vi gör som i USA föser ihop dem i gettoliknande byggnadskomplex i de tröstlösa grå förorterna. Kriminaliteten bland flyktinginvandrarna är mångfaldigt högre än bland svenskar och arbetskraftsinvandrare. Ändå fortsätter vi att föra vad vi kallar "en humanistisk och generös asyl- och flyktingpolitik", man fortsätter att föra en politik som socialt, ekonomiskt och kulturellt skadar landet. Idag är de flesta fånganstalter i Sverige belagda med huvudsakligen folk med invandrarbakgrund som likt moderna slavar tjänar den svenska industrin. Denna negativa utveckling kan vi inte bara skylla politikerna för, svensken själv har också ett ansvar då han låtit sig dras in i dessa negativa tankebanor som styr utvecklingen i Sverige. Svensken tror att man kan lösa problem genom att förbjuda dem. Svensken fattar inte att massinvandringen skapat ett helt annat samhälle än de han tror sig leva i.

Nu vill idioterna på högerkanten (C och M) dra in Sverige som en vasallstat till USA genom NATO-medlemskap. Man har skrämt upp den dumme rädde svensken med att "ryssen kommer", precis som om Ryssland skulle anställa ett överraskningsanfall på Sverige med alla de storpolitiska konsekvenser det skulle få. Vi borde utveckla vänskapliga förbindelser med Ryssland istället, de är ändå vår granne och kulturellt mer lika oss än de galna amerikanarna.