I dagens Metro kan man läsa en kolumn av Kajsa Ekis Ekman med rubriken "Eliten är de som ligger bakom extremhögern". Detta förenklade synsätt är ganska vanligt i vänsterliberala kretsar, där man inte har riktig koll på helheten. Eliten ligger nämligen också bakom extremvänstern då eliten alltid har ett intresse av att det råder konflikter. Konflikter och krig skapar otrygghet och detta går att göra till ett affärskoncept något man känt till i århundraden inom den så kallade eliten. Eliten är en liten grupp otroligt finansiellt starka människor som alltid ser till att tjäna pengar på båda sidorna i en konflikt. Sålunda stödde eliten den ryska revolutionen med pengar tvärt emot vad man kan anta då kommunismen ville införa planekonomi istället för marknadsekonomi. Men eliten ser långt bortom sådana futtigheter som vilken sorts ekonomi ett land föredrar. Trots att Sovjet var en planekonomi så exporterade de olja och mineraler till övriga världen, något som eliten såg till att få del av. 

Genom att eliten stödde kommunisterna fick de tsardömet på fall och avlastade Tysklands tvåfrontskrig. Efter kriget införde man demokrati i många av Europas länder bara för att sedan genom att skapa en bankkrasch och breda vägen för fascism och nazism. Eliten stödde då Hitlers valkampanjer med enorma belopp, utan stöd från sådana som bankirerna Warburg i Hamburg och stålkoncerner som Krupp och Thyssen hade Hitler aldrig kommit till makten. Den store vinnaren då kriget var slut var den finansiella eliten som hade gjort jättevinster på vapentillverkning i både Europa och USA. Eliten ligger bakom allt som sker i vår värld. Det är eliten som kontrollerar det man kallar "The deep state", staten i staten, en företeelse som finns runt om i vår sjuka värld.

En av elitens hantlangare är George Soros som med hjälp av deras ekonomiska muskler försöker påverka valutor och samhällsutveckling i olika länder. Ingen ska inbilla sig att han gör det av godhet, ty bakom ligger bara en önskan om snabb och snöd vinning. Bakom Soros står finansjätten Rothschild som tjänat pengar på krig och elände ända sedan Napoleonkrigen, det var Rothschild som såg till att England vann kriget mot Frankrike då de upphörde med att låna ut guld till Napoleon så han inte längre kunde avlöna sina soldater. Eliten favoriserar varken höger eller vänster, de favoriserar bara det som ger dem högst avkastning. 

Finns det något mer onaturligt för en människa och hans familj att bo i en storstad? Denna artificiella urbana miljö skapad av asfalt, stål och betong med en atmosfär fylld av koldioxid och andra gifter. Idag bor en allt större del av mänskligheten i storstäder. Jordens storstäder är som cancersvulster på jordens yta och motorvägarna mellan dem som metastaser. De flesta människor är så urbaniserade att de inte längre tänker på vilket onaturligt liv de lever, stillasittande framför en bildskärm eller stående vid ett monteringsband i en fabrik. 

Är det konstigt att människor drabbas av psykoser och andra psykiska sjukdomar när de tvingas leva hopträngda i betongkassuner? Läkemedelsindustrin har blivit en av de mest lukrativa idag där "lyckopiller" så kallade SSRI preparat skrivs ut på löpande band från två treåringar till åldringar. 

Det finns människor som aldrig varit utanför sina stadsdelar idag, speciellt i invandrargettona där många kvinnor hålls mer eller mindre fångna i sina hem av de manliga familjemedlemmarna. Få reflekterar över det onaturliga i att tränga ihop sig i städer, i en miljö där det aldrig blir naturligt mörkt på natten. Alla som bott långt ut på landet i skogen vet hur mörkt det är på natten, man kan rikta blicken mot himmelen och se alla stjärnorna något man aldrig kan i städerna. Städerna är en del i den psykiska degenerering mänskligheten genomgår, samtidigt som de i de senaste krigen blivit måltavla för flygbombningar. 

Tidigare utkämpades krig utanför städerna av soldater som sedan belägrade städerna för att svälta ut dem så de skulle tvingas öppna stadsportarna så den segrande armen kunde plundra och våldta. Men nu är de mål för kärnvapen som på bråkdelen av en sekund raderar bort en hel stad från jordytan. Det vi kallar civilisation kommer att bli vår död och vår undergång, bara de små grupper som fortfarande lever som "riktiga" människor kommer att överleva psykiskt och fysiskt. 

Jordan B. Peterson har helt rätt i att ett samhälle där man försöker driva jämlikheten mellan könen till absurdum så kommer också åsikterna mellan män och kvinnor att skilja sig åt mer än i länder där jämlikheten inte är lika tillspetsad. Könen skiljs åt av biologiska skillnader som hormoner och gener samt av sociokulturella strukturer. Män är mer nyfikna och utforskande medan kvinnor är mer vårdande och känslostyrda. Att förneka detta och kalla det genusforskning är inget annat än ren och skär galenskap iscensatt av dunkla krafter som vill upplösa kärnfamiljen. 

Jag håller med Jordan B. Peterson i att skilsmässa borde för barnens skull vara förbjudet, man borde se till barnets bästa i första hand. Minsta lilla gnissel utlöser skilsmässa idag, ofta är det kvinnan som tar initiativet. #Metoo och annan skit har satt griller i huvudet på kvinnor med redan överhettade hjärnor. Exempelvis borde bara en viss sorts kvinnor få inneha politiska poster, inte som nu vilka yra höns som helst. Den svenska riksdagen när ett skrämmande exempel på hur det går när man låter könskvotering gå före kompetens.

Jag tycker inte Petersons teser provocerar de borde istället leda till eftertanke och omvärdering. Men istället exploderar hela det likriktade kollektivet av feministiska värdegrundsaktivister och kastar sig som ett enda feminint kreatur över denne briljante tänkare och forskare och överöser honom med invektiv och hat. Hat och då speciellt manshat är något feministerna är duktiga på, detta är något de odlat sedan 1970-talet. De låter sina ologiska hjärnor få fritt spelrum och söker bara stöd hos likasinnade, något som garanterar subjektivitet och brist på självinsikt.

Intressant i detta sammanhang är att den politiska feminismen stöder mångkulturen och muslimerna trots att de sistnämnda tar totalt avstånd från deras syn på jämlikhet mellan könen. Det bli någon form av paradoxal härdsmälta i deras förvirrade resonemang där de inte vet hur de ska tycka längre.

Trots att solen skiner idag så känns gårdagens ångest av fortfarande och den blev inte bättre av att i dag se en repris där journalisternas beröringsångest diskuterades mellan bland annat Janne Josefsson och Anders Lindberg. Det är otroligt att det bara finns en accepterad journalist som blivit så stor att han kan våga gå mot strömmen och ta tag i de tabubelagda frågorna. Anders Lindberg på Aftonbladet är något av det mest patetiska man kan se, karln vet inte till sig hur han ska lägga orden och kritisera allt och alla som inte tycker som han.

Det känns som hela Sverige kommit in i en återvändsgränd där man inte vet hur man ska komma ut. Man har låst sig i politiska positioner som många gånger framstår som naivt löjeväckande. Bara detta att C och L kanske röstar ner M och Ulf Kristensson för att de blev sura för att Annie Lööf inte fick ett sonderingsuppdrag. Om inte en majoritet av väljarna inser att detta är infantil tjurskallighet så borde de inte ha rösträtt, för då förstår de inte skillnaden på riktig politik och ren sandlådepolitik.

Nu ska jag gå ut i solen.

När jag ser mig om och reflekterar över hur det ser ut i världen och hur lite som görs för att ställa saker och ting till rätta så får jag ångest och ont i magen. Det vi kallar politik har urartat till rena lekstugan, åtminstone i de västliga demokratierna, det verkar som de mer totalitära nationerna har bättre styrning och koll på läget. I Kina har man lyckats kusligt bra att para ihop materiellt välstånd med total politisk kontroll.

Här i Sverige verkar allt ha spårat ur, det vi kallar etablissemanget har tappat sin moraliska kompass helt och hållet. De lever i sin filterbubbla där det viktigaste för tillfället verkar vara att hålla SD utanför allt politiskt inflytande. Det totala dödläge detta har skapat verkar inte oroa dessa överbetalda riksdagsledamöter speciellt mycket, annat hade det varit om man dragit in deras lön tills de kommit överens och bildat en fungerande regering.

Hela riksdagen borde göras om, färre ledamöter och lägre lön och förmåner. Det fanns en tid då våra riksdagsledamöter inte hade mycket högre lön än en läroverksadjunkt och då fungerade Sverige betydligt bättre än det gör idag. Politikerna har blivit ett nytt frälse idag med samma nyhetsvärde som artister och andra kändisar. Man tycker inte att det är något anmärkningsvärt att en avgående socialdemokratisk statsminister köper sig en herrgård och lever överklassliv. 

Världen har blivit så sjuk att folk inte längre ser hur sjukt den är. Normalisering av det onormala kan man väl kalla det. Under Allhelgonahelgen inträffade inte mindre än fyra skjutningar i Sverige och folk rycker på axlarna och säger till sig själva: "Ja det är för djävligt men det är som det är". Att sedan höra justitieminister Morgan Johansson kommentera det hela är bara för patetiskt, samma visa som alltid: "Detta är oacceptabelt, så här kan vi inte ha det", men det händer inget.

Det saknas vilja och mod att genomföra de drastiska och drakoniska åtgärder som behövs för att komma till rätta med det skenade våldet och kriminaliteten. En enad politisk front borde iscensätta ett gigantiskt återvandringsprogram där alla som inte vill eller kan anpassa sig till svenska normer och lagar tvingas ut ur landet. Bort med all missriktad empati och humanism och fram med sopkvasten. Det har kommit hit alldeles för mycket löskefolk och rena välfärdsparasiter med flyktingströmmarna. 

De närmaste åren kan vi förvänta oss en invasion av fattiga svarta afrikaner som kommer att göra allt för att ta sig in i Europa något som kommer att öka på rasism och främlingsfientligheten på kontinenten. Väldigt lite görs för att stoppa denna utveckling, istället försöker FN pracka på medlemsländerna en resolution som gör migration från fattiga länder till rika till en mänsklig rättighet. Hade det inte varit bättre att rensa upp i korruptionen i de fattiga länderna och få folket där att inse värdet med nationell solidaritet och sammanhållning så att även de kan bygga upp välfärd?

En lördag med en TV-tablå full med skräckfilmer. Hela eftermiddagen har TV6 visat "Simpsons Treehouse Horror" och i går visade man också en rad mer eller mindre usla skräckfilmer. De flesta uppbyggda enligt konceptet kusligt gammalt trähus där barn blir besatt av ondskefull ande som tillhör någon som tidigare bott i huset och dött. Detta tema har Hollywood malt om och om igen och det blir bara sämre. När jag såg "Poltergeist" första gången så erkänner jag att jag hoppade upp i biofåtöljen med hjärtat i halsgropen vid ett par tillfällen, men då var ju detta ett ganska nytt grepp inom genren. 

Dagens skräckfilmer är som noveller av H.P Lovecraft alla är uppbyggda enligt samma recept, har man läst en har man läst alla. De flesta av Lovecrafts historier är uppbyggda enligt principen galen man sitter på Arkhams dårhus och läkare lyckas få kontakt med den galna patienten som berättar att han hittat en mystisk ingång till en värld befolkad med "de gamla gudarna". Upplevelsen är så skrämmande så mannen, för det är alltid en man, tappar förståndet och hittas kringirrande och mumlar en massa obegripligheter. Tas in på dårhus och hinner berätta sin historia för läkaren innan han avlider av hjärtsvikt. Läkaren är den berättande personen i novellen.

Kan inte längre bli skrämd av skräckfilmer eller skräckhistorier då jag tycker verkligheten och den värld vi lever i är skrämmande nog. Det behövs inga osaliga andar och annat när vi har folk som Donald Trump, Kim Jong-Un, Vladimir Putin och Xi Jinping. Eller finanshajar som George Soros och familjen Rothschild. Dessa typer får en att känna en långt större maktlöshet än osaliga andar som far runt i gamla träkåkar eller som tar sin boning i barn eller unga vackra kvinnor.

Det framtida scenario vi kan förvänta oss är en långsam upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina. Nästa steg blir den kinesiska expansionen i Sydkinesiska havet som är i full gång där ögrupp för ögrupp införlivas i det kinesiska territorialvattnet, Kina gör anspråk på cirka 90 procent av Sydkinesiska havet, från Taiwan ända ner till Borneo. Den slutliga expansionen sker när Taiwan invaderas och ockuperas av kinesiska trupper vilket kommer att provocera USA att ingripa militärt mot Kina. Detta kommer förmodligen att resultera i en icke-angreppspakt mellan Kina och Ryssland, ett fördrag som kommer att ha stora likheter med Molotov-Ribbentrop fördraget från 1939.

Kriget mellan USA och Kina kommer i början att utspela sig på havet mellan de två ländernas flottor och flyg, men kommer snabbt att urarta till ett regelrätt kärnvapenkrig där man angriper varandra med interkontinentala robotar riktade mot storstäder. Under tiden USA är upptaget med sin konflikt med Kina kommer Ryssland att passa på att invadera de baltiska staterna och kanske även Finland och Sverige samt gå till fullt angrepp mot Ukraina. Detta kommer att dra in EU i konflikten där Frankrike och England är kärnvapenmakter som kommer att hota Ryssland med repressalier om de inte avträder de landområden de besatt. USA kommer med största säkerhet att till en början lämna Europa utan hjälp med hänvisning till den pågående konflikten med Kina. Redan idag har USA aviserat att de inte tänker betala NATO:s militära kostnader i Europa.

Att detta inte är någon febrig fantasi vittnar Kinas ledares deklaration att år 2049 på 100 års dagen av Folkrepublikens bildade ska Kina vara den ledande stormakten i världen. Kina har under de senaste decennierna visat prov på en militärt expansiv politik där man byggt upp sin flotta och sitt flygvapen till modern standard. Kina planerar att inom några år förfoga över ett flertal hangarfartyg. I maj i år sjösattes det första kinesbyggda hangarfartyget, tidigare har Kina ett hangarfartyg inköpt från Ryssland. Enligt militära analytiker kommer Ryssland och Kina att gå om USA i militär styrka 2027 vilket ger USA ett fönster på knappt 9 år att slå till först.

Att tro att det inte kommer att komma till en storkonflikt är nog ganska godtroget med tanke på hur läget i världen ser ut. EU är på väg att spricka där länder i Östeuropa vägrar underkasta sig Bryssels idéer om invandrarkvoter och där man börjat odla en nationalism som Europa inte sett prov på sedan 1930-talet. Läget är långt allvarligare än under kalla krigets kallaste dagar även om media tycks vägra skriva om hur illa det är. Förutom detta yttre hot från en storkonflikt mellan stormakterna finns det inre hotet från massmigrationen till Europa från Afrika och Mellanöstern. Redan nu ser man svåra slitningar mellan urbefolkningarna i de europeiska länderna och de inströmmande migranterna, främst muslimer. Detta har gett upphov till en rad populistiska partier som vinner terräng över de traditionella partierna. I en del länder har socialdemokraterna närmast utplånats. I Frankrike höjs varnade röster för ett förestående inbördeskrig mellan muslimska migranter och den kristna befolkningen. Det ser djävligt mörkt ut om man ska vara realist.