Har snöat in på Willam Gibson romaner, cyberpunkens fader. Rätt kul att läsa dem idag med facit i hand. Gibson skrev sina dystopiska framtidsskildringar i mitten av 1980-talet och förutsa en hel del som slagit in, som fiberoptisk kabel, minnessticka (USB-minne), varuhusdöden med mera. Både filmen "Blade Runner" och "Matrix-triologin" har hämtat inspiration ur Gibsons romaner. Internet låg i sin linda när Gibson skrev "Neromancer" 1984, Count Zero" 1986 och "Mona Lisa Overdrive" 1988 och är idag det Gibson kallade Cyberspace. Än har vi inga direktkontakter i nacken som kopplar upp hjärnan mot nätet men det lär nog komma. I övrigt så har ju Internet eller Cyberspace blivit en tummelplats för trollfabriker och desinformation, fake news och annat. Istället för en kontakt i nacken fick vi smartphone som gör att vi ständigt kan vara uppkopplade mot Nätet.

Gibson anses som en frontfigur inom science fiction litteraturen då han tog steget från rymden och raketfärder till fjärran världar och istället tog klivet in i den digitala framtiden där informationsstölder och datahackare är det som romanerna kretsar kring. Det är en mörk dystopisk värld Gibson tar oss till, en värld efter ett kärnvapenkrig där de multinationella storföretagen styr världen via Cyberspace. Parallellt med högteknologin finns en sunkig slumvärld där folk säljer allt från snabbmat till gammal uttjänt hårdvara till datorer, precis som på vilken loppmarknad som helst idag. Skillnaden är bara att gamla moderkort och minnen inte är värda mer än det lilla guld som finns i dem idag. Gibson förutsåg inte prisraset inom den digitala teknologin. På slutet av 1980-talet kostade en persondator 20 000 kronor vilket motsvara minst 200 000 idag. Vi vet alla att man får en nog så kraftfull dator för under 5 000 kronor idag. 

Hur som helst är Gibsons romaner läsvärda även idag då de är sprängfyllda med ett persongalleri som får en att tappa andan. Kloning och reservdelsmänniskan är vardagsmat och folk bygger om sig med infraröd syn med odlade ögon från Nikkon. Datahacker eller spacecowboys som Gibson kallar dem virvlar runt i den virtuella värld full med information som Cyberspace blivit. 

När jag på trettondagens eftermiddag slog på TV:n och på sexan fick se att det började en film från Disney koncernen, tänkte jag i min enfald att det var en familjefim då klockan inte var mer än 16:25 och beslöt att titta vad det var för smörja. Den började med att ett gäng häxor stod och kokade något i en gryta som de sedan slängde röda äpplen i, sedan rullade de ut äpplena till ett gäng konstigt klädda ungdomar. Döm om min förvåning när de sedan började sjunga: "Onskan är här för att stanna, släpp fram ondskan om du vill segra". Jag tänkte vad är detta för vedervärdig smörja? Är det sådant här vi vill att våra barn ska se en helgeftermiddag?

Disney och andra filmkoncerner matar våra ungar med våld, häxeri, dyrkan av det onda och sedan beklagar vi oss över att världen ser ut som den gör. Vi låter krafter som bara är intresserade av att tjäna pengar mata våra barn med en aldrig sinande ström av våld och elände i form av film, spel och annat underhållningsvåld utan natt vi protesterar. Samtidigt så censurerar SVT dokumentärfilmer från första och andra världskriget om de visas i repris på eftrmiddagen så ungarna inte ska se döda människor, dessa lägger man ett suddigt skikt över. Hyckleri är väl det enda man kan säga.