Läget i Asien försämras hela tiden, i norra Indien finns delstaterna Jammu/Kashmir med en i huvudsak muslimsk befolkning. Sedan en tid tillbaka har centralregeringen i Indien fråntagit delstaten dess autonomi och ökat sin militära närvaro mot gränsen till Pakistan. Indiens nuvarande premiärminister Narandra Modi är öppet hindunationalist och antimuslim vilket kom till uttryck i de massakrer som skedde i Punjab riktade mot den muslimska befolkningen.

Krutdurken Kashmir kan när som helst komma att användas som förevändning av Pakistan eller Indien för ett militärt ingripande. Både Indien och Pakistan förfogar över ansenliga mängder kärnstridsspetsar, så skulle konflikten utvecklas till ett kärnvapenkrig kommer detta att få globala efterverkningar främst på klimatet även om konflikten inte utvidgas.

Ett annat orosmoment i Asien är konflikten mellan Hong Kongs befolkning och Peking regimen. Peking hotar att sätta in Folkets Armé mot demonstranterna om inte läget normaliserats till september. Vad som händer om armen sätts in vet vi från oroligheterna på Himmelska fridens torg då flera tusen fick sätta livet till. Ett militärt ingripande i Hong Kong kommer att få efterverkningar i Taiwan som kommer att känna att nu är det vi som står på tur. Sedan en tid tillbaka har USA låtit installera "Patriot" LV-robotar på ön. Man kan också räkna med en upptrappad närvaro av amerikanska flottenheter i området. Likaså kommer handelskriget mellan USA och Kina att trappas upp om Kina går allt för hårt fram med Hong Kongs befolkning. I en storkonflikt i Asien skulle både Nordkorea och Japan dras in vilket ytterligare skulle öka temperaturen.

Skulle utvecklingen i detta hörn av Asien uppta den amerikanska militärens fokus kan mycket väl Iran passa på att gå till offensiven då USA inte kan vara överallt. På det hela taget ser det mörkt ut för världsfreden. En impulsiv president i Vita Huset och starka nationalistiska krafter på frammarsch i Asien. Kina har öppet deklarerat att de kommer att vara den ledande stormakten år 2049 vid 100 års dagen av den kommunistiska revolutionens seger i landet. En annan orosfaktor är att dollarn håller på att tappa som internationell reservvaluta. Den kinesiska yuanen stärker sitt grepp genom att Kina köper upp allt guld de kan komma över för att på sikt binda sin valuta till en guldmyntfot. För USA:s ekonomi skulle detta vara en katastrof.

Vi måste nog vänja oss vid tanken på att USA spelat ut sin roll som stormakt och "världspolis" de kommer inte ekonomisk att ha råd att fortsätta som de gjort sedan andra världskrigets slut. Redan när Trump tillträdde aviserade han att USA tänkte dra ner sitt ekonomiska bistånd till NATO och att militäralliansen fick lära sig att stå på egna ben. Även i Ryssland är det oroligt sedan den ryska ekonomin stagnerat och därmed förtroendet för Vladimir Putin minskat, endast 32 procent av ryssarna stöder idag helhjärtat Putin. Skulle demonstrationerna och den politiska oron i Ryssland öka kommer Putin inte att tveka med att ta i med hårdhandskarna, detta skulle kunna få långsiktiga konsekvenser i relationerna med väst.

På det hela taget ser det ganska mörkt ut för världen och hur det ser ut i Sverige ska vi bara inte tala om. En ÖB som verkar prioritera Prideparader före försvarsfrågor och en försvarsminister som redan lutar sig på NATO. Skulle temperaturen skruvas upp och läget försämras även i Östersjöregionen kan Sverige mycket väl dras in i en konflikt. Putin tvekar inte för att åter annektera de Baltiska staterna och i ett sådant läge kan en ockupation av Gotland mycket väl ske. Sverige har i ett sådant läge ingenting att sätta emot, vi får stillatigande finna oss i det eller riskera vår alliansfrihet och neutralitet (Det sista var ett skämt).