Denna lilla saga hittade jag i en gammal SD-kurir från 1993. Med benäget tillstånd av författaren så publicerar jag den. Med tanke på den utveckling som skett sedan 1993 så är sagan en otäck vision av det som komma skulle.

Den här tillställningen i Almedalen som började som ett stillsamt tal av Palme från ett lastbilsflak har idag urartat till ett jippo och en politisk cirkus av sällan skådad art. Hela Gotland är invaderat av politiker och olika lobbygrupper som vill sälja in sina lösningar som i slutänden ska betalas av oss skattebetalare. Som medborgare ska man alltid tänka vem som står för slutnotan? Jo du och jag!

Det mest intressanta på årets Almedalsvecka är sprickan inom alliansen, i dagens tal pratade Ulf Kristensson mycket om Moderaterna men mindre om alliansen. Hela det politiska landskapet håller på att förändras och blockpolitiken håller på att upplösas. Vänstern öppnar upp för samarbete med Centern och Liberalerna något som vore otänkbart bara för någon månad sedan. Socialdemokraterna med Stefan Löfven i spetsen verkar ha tappat glöden helt och kastat in handduken.

Det vi ser spelas upp inför allmän ridå är en form av paradigmskifte det gamla politiska Sverige med två stora block är på väg att försvinna i ett käbbel om hur man ska hålla SD borta från allt politiskt inflytande. Samtidigt verkar det som vissa partier förhandlar med SD bakom ryggen på de andra, trots att man utåt säger att det är ett parti vars värdegrund är oacceptabel. Alla politiker vet att i realiteten kan man inte hålla ett parti med stöd av nära var fjärde väljare borta makten, frågan är bara hur man ska fixa detta utan att tappa ansiktet. 

Under alla dessa år har man hackat på SD och beskyllt dem för att vara än det ena än det andra alltid med blicken på det förgångna och de krafter som störtade Europa in i andra världskriget. SD har de andra partiernas ansvarslösa migrationspolitik att tacka för sin framgång samt mediernas tabubeläggande av en öppen debatt om invandringen. Allt man gjort för att försöka stoppa SD har fått motsatt effekt. Nu står de där i Almedalen med ett splittrat politiskt landskap som aldrig går att foga samman utan att väljarna blir missnöjda. Cirkus Almedalen är nog det roligaste som hänt Sverige och kanske det bästa. 

Ett Sverige som faller samman medan politikerna käbblar om SD:s framgångar och hur man ska hålla dem utanför allt politiskt inflytande efter valet. M är väl det enda partiet som håller dörren på glänt. Det enda politikerna kan leverera är löften om kommande utredningar om problemen i samhället. Vad hjälper en utredning om gängkriminaliteten i förortsgettona när folk skjuter ihjäl varandra varje vecka? Vad hjälper löften om fler poliser när folk inte vågar gå ut på nätterna? 

Genom att föra en aningslös asyl- och flyktingpolitik har politikerna lyckts skapa oöverstigliga problem som inte går att lösa med de verktyg demokratin tillhandahåller. Idag aviserade man om skärpta kontroller vid flygplatser och hamnar då man fruktar att "fel personer" ska försöka ta sig in i Sverige. Vi har redan hundratusentals "fel personer" i landet, unga muslimska män som kommit hit med målet att islamisera Sverige och Europa. Men vill man inte kännas vid denna verklighet är det svårt att komma med lösningar.

Sverige styrs av verklighetsfrånvända politiker som ser islam och muslimer som helt vanliga människor med en tro likt kristendom eller judendom. De varken vill eller kan förstå att islam är en politiskt-religiös ideologi med målet att på sikt islamisera hela sin omgivning. Redan idag kan vi se prov på detta i de "särskilt utsatta områdena" där moralpoliser patrullerar och ser till att kvinnorna döljer sitt hår och att Koranens bud efterföljs. För att motverka detta öser den rödgröna regeringen miljarder skattekronor över dessa områden samtidigt som svenska pensionärer inte har råd till tandvård och föräldrar till handikappade barn blir av med sitt assistansstöd. 

Svenskar som trott på samhällskontraktet och snällt betalat sin skatt i alla år ser sig blåsta på ålderns höst då regeringen prioriterar 9 000 unga afghaner utan asylskäl framför svenska åldringar som behöver ett äldreboende. Det är viktigare att dessa afghaner får en fullt utrustad lägenhet så de i lugn och ro kan studera på skattebetalarnas bekostnad än att de som byggt upp landet får en värdig ålderdom. Våra svenska politiker prioriterar fjäskande inför muslimer och islam framför att främja den egna nordiska kulturen. Rädslan att media beskyller dem för islamofobi eller rasism har fått dem att lägga sig platt inför muslimernas krav. 

Svenska folket förväntar sig handling och konkreta lösningar på de problem som politikerna själva skapat genom sin ansvarslösa asylpolitik. Svenskarna vill ha ett stopp på gängvåldet och dödsskjutningarna innan någon oskyldig kommer i vägen för kulregnet. Svenskarna är trötta på att höra sin statsminister kommentera varje skjutning med ett: "Detta är helt oacceptabelt, jag blir så arg. Det ska inte finnas några utanförskapsområden". Ord, ord, ord och ingen handling. Detta har svenskarna fått nog av nu, det jäser i folkdjupet och svensken håller på att dra upp de knutna nävarna ur byxfickorna. Vaknar inte politikerna från ord till handling ligger de risigt till. Alla hoppas nu på att SD ska ha de lösningar som de andra partierna uppenbart saknar.

I dagens Metro kan man läsa om det groende missnöjet i Sverige, detta tar sig inte minst uttryck i ökade sympatier för SD som i Yougovs mätning får 28,5 procent medan sossarna rasat ner till 22 procent. Glädjande är också att Centern tappat 3 procent och är nere i 7,1 procent, hur folk kan ha något förtroende överhuvudtaget för Annie Lööf är en gåta. Fyllekajan Gudrun Schymans FI får bara 1,4 procent och övriga får 3,4 procent. Både KD och MP åker ut ur riksdagen enligt denna mätning. I Metros artikel motiverar fyra anonyma väljare varför de gått över till SD, en av dem påpekar att detta inte betyder att hon är rasist. Det är sorgligt att folk fortfarande är så rädda för rasiststämpeln som ju friskt använts av inte minst svetsare Löfven.

Drömmen vore om Övriga ökade till över 4 procent och AfS kom in i riksdagen medan KD och MP åkte ut, detta hade skakat om det politiska etablissemanget och sänt chockvågor genom PK-maffian. Hade SD och AfS med stöd av M kunnat bilda regering så kanske man kunnat få Sverige på rätt köl igen. Jag tror luften gått ur socialdemokraterna för gott nu, arbetarna har tappat förtroendet för detta parti inte minst genom deras samarbete med MP. När raset väl börjat så fortsätter det och S går samma öde till mötes som deras broderpartier ute i Europa. 

Skulle SD komma i regeringsställning så kan vi se fram emot en ny folkomröstning om EU-medlemskapet och med största sannolikhet säger svenska folket nej till fortsatt EU-medlemskap. Vi får ett swexit. Vid det här laget har nog de flesta tröttnat på EU och deras överstatlighet och ambitioner att bilda en federation av Europas stater. Sverige bara betalar till EU och får inget tillbaka medan länder som Italien, Grekland, Spanien, Portugal, Rumänien och Bulgarien lurar till sig stora bidrag. Svenskarna är för ärliga i sådana här sammanhang och skurkstaterna är de stora vinnarna.

Jag hoppas verkligen att svenskarna ger de nationella krafterna chansen att få Sverige på fötter och att det blir ett slut på att leka moralisk stormakt och ta emot en massa asylsökande. Får vi rätt styre i Sverige kommer detta att ge signalen att det inte är lönt att söka sig till Sverige längre. Sätter vi samtidigt stopp för all anhöriginvandring kommer många att välja att lämna Sverige för att återförenas med sina familjer på hemmaplan. Alla dessa unga muslimska män som kommit har gjort det bara i hopp om att kunna ta hit hela tjocka släkten.

Aldrig någonsin trodde jag att jag skulle få uppleva kommunismens sammanbrott och ett fritt Östeuropa och nu som grädde på moset den svenska socialdemokratins ras från ett maktfullkomligt statsbärande parti till en ynkligt skugga av sitt forna jag. Ett parti som desperat försöker klamra sig kvar vid makten och är beredd att offra alla ideal och all ideologi och gå samman med något borgerligt parti för att hålla SD borta från allt inflytande och själva stanna kvar vid maktens köttgrytor. 

Tyvärr har nog det tåget gått för socialdemokratin då de offrade sina ideal redan på 1960-talet då de gjorde upp med Svenska Arbetsgivarföreningen och sålde ut sina väljare till kapitalet, den så kallade Saltsjöbadsandan. Det var gruvstrejken vid LKAB som fick socialdemokraterna att vända ryggen åt arbetarklassen. Att de lyckats klamra sig kvar vid makten i så många år beror mycket på den anda som råder i många arbetarhem, far och mor har alltid röstat på socialdemokraterna därför gör barnen det också. Av tradition och inte av politisk övertygelse röstade många svenskar under årtionden på SAP då de inte tyckte att det fanns något annat alternativ att rösta på, om man nu inte ville rösta på de Moskvatrogna kommunisterna vilket många norrlänningar och göteborgare gjorde. 

I dag har det politiska landskapet förändrats total och socialdemokratin har inte hängt med, nya partier som Ny Demokrati och Sverigedemokraterna dök upp, de förstnämnda försvann snabbt och man trodde därmed att Sverige för alltid var befriat från populistiska partier. Men så kom SD in i riksdagen och fick bara fler och fler väljare i takt med att man fortsatte med den generösa asyl- och flyktingpolitiken. Att folket protesterade och missnöjet manifesterade sig på sociala medier på Internet brydde man sig inte om då det rådde konsensus i denna fråga i riksdagen, ni röstar på oss alltså vill ni ha denna invandringspolitik tycktes man från politisk håll resonera. Detta var den verkliga anledningen till att SD började ta röster framför allt från socialdemokraterna men även från de borgerliga och klättra i opinionsmätningarna. 

Att inte känna av stämningarna hos folket utan istället tro att man med hjälp av media och andra kan uppfostra folket till att tycka rätt i en fråga är livsfarligt, det lärde sig redan de gamla grekerna och romarna. Folkviljan är en stark kraft som utnyttjas av populisterna, själva ordet kommer av latinets populus som betyder folket. I Sverige har ordet populist blivit ett negativt begrepp, något det egentligen inte är för vad kan vara bättre i en demokrati än att lyssna till folkets vilja? All makt utgår från folket står det i vår Regeringsform (grundlagen) då är det väl politikernas skyldighet att lyssna till folket och genomdriva den politik de önskar, eller hur?

Men så är det ofta inte i Sverige, här har vi fått ett maktfullkomligt frälse som satt sig i ett elfenbenstorn likt de mest korrupta senatorerna i det gamla Rom. Man schackrar och kohandlar i maktens korridorer bakom ryggen på folket och sedan klagar man högljutt över det utbredda politikerföraktet och pratar om hot mot demokratin. Det enda hotet mot demokratin är politikerna själva som allt för länge vägrat lägga örat till verklighetens vägg och lyssna till folket. Vad den självutnämnda kulturmaffian och andra kändisar säger och tycker är helt ointressant då de verkligen inte representerar folket, de enda de har är medias uppmärksamhet. Nu finns det inte mindre än två partier som förordar restriktivare invandringspolitik, ja Alternativ för Sverige vill att vi ska stänga våra gränser för gott för all vidare asyl- och flyktinginvandring samt börja utvisa folk som inte gör rätt för sig utan som kommit hit bara för att leva på försörjningsstöd (skattefinansierade bidrag). 

Därför kommer årets val den 9 september att bli ett val om fortsatt massinvandring eller helt stängda gränser och en andningspaus för Sverige så vi kan röja upp i det träsk som den förda invandringspolitiken orsakat. De getton som växt upp i våra förorter måste saneras. Att kalla dem "särskilt utsatta områden" är ett hån då det bokstavligen rör sig om getton. Nedgångna områden med stor arbetslöshet där kriminella invandrargäng beståendes av unga män styr och ställer. De kräver tribut från affärsägarna i området och kontrollerar droghandel som sker närmast helt öppet. De kör runt i lyxbilar som oftast står skrivna på någon målvakt. De tvättar sina pengar i något av alla de små växlingskontor som vuxit upp som svampar ur jorden i takt med invandringen, stora pengar skickas ut ur Sverige till deras hemländer.

Allt detta har politikerna blundat för i årtionden och istället framför sitt mantra: "invandringen är bra för Sverige, vi behöver invandrare". Vän av ordning ställer sig naturligtvis frågan, behöver vi dessa getton fyllda med arbetslösa invandrare som lever på bidrag? Det enda de bidar med är att konsumera upp bidragspengar och svarta inkomster av droghandel och annat vilket ger staten inkomster i form av moms. Vi har på kort tid fått parallellsamhällen med andra lagar och normer, samhällen som patrulleras av muslimska moralpoliser som säger åt kvinnor att täcka sitt hår och inte gå klädda i utmanade kläder. Som säger till folk att släcka sina cigaretter och inte dricka alkohol. Grupper av äldre konservativa män som styr och ställer med religionen som rättesnöre. Man har byggt upp små arabiska enklaver i Sverige där folk tvingas leva på samma sätt som i de länder de en gång säger sig ha flytt från. Många som fått svenskt medborgarskap och pass åker på semester till de land de flytt från "undan förföljelse och hot om dödsstraff" hur rimmar det? Våra styrande borde nog ställa sig en rad frågor och sluta vara så in i helvetes godtrogna.

Metro ägnar i dagens tidning ett helt uppslag åt att granska påståendena om att skolor har förbjudit svenska flaggor vid avslutningarna. Rubriken är: "Det är sant och falsk i påståendet om skolavslutningarna". Naturligtvis är udden riktad mot SD som varit flitiga att skriva om detta på sociala medier. 

Metro citerar SD:s riksdagskandidat Gunilla Gomér som skrivit en Tweet: "Du vet att du är i Sverige, det ryggradslösa landet. Där böneutrop är tillåtet, men inte att sjunga nationalsången eller att ha skolavslutning i kyrkan. Där "Den blomstertid nu kommer"anses för religiös, men ramadan ska lanseras som en svensk tradition" 

Ja om Metro anser denna fråga så viktig att vederlägga så de avsätter ett helt uppslag så måste det ligga ett korn av sanning i det Gomér skriver. Hela artikel är krystad då de flesta påståenden går att styrka. Något nationellt förbud är inte utfärdat men många rektorer har på eget bevåg gjort inskränkningar i elevernas frihet att uttrycka sina nationella känslor vid skolavslutningarna. Man lägger sig platt för invandrareleverna i sin patologiska rädsla att kränka dessa om man är för svensk. 

Samtidigt som man nu börjar tala om vikten av att lära sig svenska och integreras så försöker man undertrycka alla yttringar av nationalism från de svenska elevernas sida. Det är som om det blivit kortslutning i hjärnan hos det officiella Sverige, man vet inte riktigt vad man vill. 

Att tillåta böneutrop var ett lågvattenmärke som bara kommer att öppna upp för ytterligare muslimska krav. Sverige är på väg mot en total samhällskollaps. 

Kollade på "Malou efter tio" på TV4:a där veckans tema är "Ska cannabis legaliseras?" till dagens avsnitt hade Malou von Sivers bjudit in professor Fred Nyberg en av de största jubelidioter Sverige har på området beroendeforskning. I programmet presenterades en Sifo-undersökning som gav vid handen att var fjärde svensk är positiv till cannabis. Huruvida cannabis ska avkriminaliseras eller ej är en politisk fråga men ingen politiker vill ta i frågan då de är fega populister och livrädda att drogmotståndarna ska dissa deras parti. Tänk om AfS tog modet till sig och gick till val med frågan om en legalisering av cannabis, det hade placerat partiet på en annan plats på den politiska skalan då synen på cannabis är positivare i vänsterkretsar. Kan ge mig fan på att de flesta inom SD är fanatiska motståndare till cannabis som de ser som vänsterflum.

Man måste ha i beaktande att svenskarna har hjärntvättats sedan 1960-talet när det gäller synen på droger. Ända fram till nu har synen på droger präglats av moralism, när cannabis dök upp i Sverige på 1960-talet sa man att detta var osvenskt och inte hörde hemma i den svenska kulturen (nä, här var det bara kulturellt att supa skalen av sig). Först nu har man börjat inse att allt droganvändande (inklusive alkohol) kan skapa ett beroende och att detta är att betrakta som ett sjukdomstillstånd och har inget med moral och personligt ansvar att göra. Är man disponerad för droganvändande kan man inte hjälpa det, lika lite som om man kan hjälpa att man är homosexuell.

Visst finns det invändningar mot cannabis produkter i dess olika former, folk under 18 - 20 år bör inte använda drogen då den påverkar hjärnans mognad. Att börja röka cannabis när man är 12 år kan bli förödande, men det är det också om man börjar supa i samma ålder. Cannabis kan även ge upphov till psykoser om personen är i riskzonen, så visst finns det negativa aspekter. Dock skulle ett avkriminaliserande av cannabis vara positivt ur många aspekter, att stämpla en person som brottsling för att denne har en olaglig substans i blodet är inte värdigt en rättsstat och demokrati. En straffmyndig person som grips i Sverige med THC i blodet hamnar i straffregistret. Jag ställer mig frågan, vad fan har staten med att göra vad jag har i mitt blod?

Som läget nu är kontrolleras cannabismarknaden av kriminella gäng som tjänar mångmiljonbelopp på sin verksamhet. Skulle man legalisera cannabis och sälja den på apotek eller på Systembolaget skulle staten tjäna stora summor i skatteintäkter, samtidigt skulle man få en bättre kontroll på användandet och ta ifrån de kriminella gängen en av deras inkomstkällor. Rent socialt skulle man hindra många yngre människor från att komma i kontakt med tyngre droger om cannabis blev mer lättillgängligt och såldes under kontrollerade former. Med ett avkriminaliserande och legaliserande skulle man avdramatisera denna drog och ge den dess rätta plats i samhället. Det är stor skillnad på att röka marijuana från att ta heroin eller amfetamin. Cannabis är inte mer vanebildade än alkohol och man kan inte dö av cannabis överdos till skillnad mot alkohol som man kan dö av i för stor volym.  

Att man legaliserar cannabis i USA är både av politiska och ekonomiska skäl, man ser det som en frihet och rättighet att ta vilka droger man vill samtidigt som det ligger stora pengar i cannabisindustrin. Folk i USA åker till de delstater som legaliserat cannabis och ge därmed dessa stater skatteintäkter som deras egen delstat går miste om. En svensk legalisering av cannabis hade både gett arbetstillfällen och skatteintäkter samt gett staten kontroll över en idag okontrollerad marknad. Man hade även frigjort stora polisiära resurser då polisen kunnat sluta med urinprovtagning  på misstänkta cannabisrökare, man hade kunnat lägga alla resurser på de tyngre drogerna. En legalisering av cannabis är att anpassa sig till verkligheten, oavsett om det är lagligt eller ej så röker folk på. De allra flesta som röker cannabis har inga problem och är inga asociala individer, är det då rätt att kriminalisera dessa så som sker idag?

I dagens Metro kan man läsa att SD och S ligger lika i opinionsmätningarna, 23,0 procent för båda. Trots att både S och M har skärpt tonen när det gäller asyl- och invandringspolitiken för att ta tillbaka väljare från SD så verkar det inte ha lyckats. Folk är inte så dumma som vissa politiker tror, de vet av erfarenhet att S brukar bryta sina vallöften speciellt om de sitter i knäet på MP, så därför tar folk det säkra före det osäkra och röstar på det parti som länge ägt invandringsfrågan. SD bildades en gång i tiden som ett protestparti mot den förda invandringspolitiken och nu verkar det som det i längden lönade sig. 

Socialdemokraterna kan mycket väl stå nära en total kollaps och gå samma öde till mötes som sina systerpartier ute i Europa. Det är ett under att de svenska socialdemokraterna lyckats klamra sig kvar vid makten så länge, men det får väl skyllas på ett slentrianröstande hos den svenska arbetarklassen. Den tiden verkar vara över nu och många knegare röstar på SD för de är så in i helvetes trötta på dessa horder av araber och andra som väller in i vårt land och ställer till det i samhället. Över 60 gettoområden eller "no go zoner" finns det i dagens Sverige som en följd av en ansvarslös invandringspolitik och en total brist på integration.

I dessa getton rånar nu de kriminella invandrargängen sina egna affärsidkare samt kräver dem på beskydd i bästa maffiastil. Den grova kriminaliteten har ökat i samma takt som invandringen och den som inte vill kännas vid sambandet måste vara förståndshandikappad. Allt detta varnade SD för på ett mycket tidigt stadium då det var det enda parti som vågade se på verkligheten utan PK-skygglappar. Idag visar det sig att de hade rätt i det mesta. Så jag håller inte för otroligt att SD får ända upp till över 30 procent i valet i höst.