Jag har ofta funderat på vad det är för fel på svenskarna, vad får dem att tro att de står moraliskt över alla andra folk? Vad får dem att döma ut andra folks åsikter och deras ledare? Beror det på hjärnskador uppkomna av sekler av överkonsumtion av alkoholhaltiga drycker eller är det inavel? Denna nationella hybris fick sin storhetstid efter andra världskriget då det socialdemokratiska partiet hade över 50 procent av väljarnas röster. Det var då man påbörjade det stora samhällsbygget som skulle visa omvärlden vilket enastående folk man var. Svensk industri gick på högvarv och vi exporterade till hela världen, vad vi glömde var att vi tack vare feghet och kohandel med nazisterna lyckats hålla vårt land utanför det världskrig som pågick i omvärlden. När kriget var slut stod vår industri och våra varv orörda medans resten av Europa låg i ruiner. 

Svensken har alltid utsatts för manipulation och propaganda via pressen och via fackföreningsrörelsen samt genom en rad socialdemokratiska frontorganisationer som LO, ABF, PRO, SSU, HSB och liknade. Genom dessa kom svensken att likriktas och manipuleras från vaggan till graven. Jag har alltid liknat Sverige vid ett miniatyr DDR (Östtyskland), vi hade till och med vårt eget Stasi i form av det socialdemokratiskt kontrollerade IB, som åsiktsregistrerade folk på deras arbetsplatser. Vad man inte tycks ha fattat inom det politiska etablissemanget är att denna tid är förbi, idag försvinner det ena industrijobbet efter det andra till låglöneländer. Vi har ingen bilindustri kvar, ingen varvsindustri Sverige har blivit som ett stort skalbolag. Ändå är våra ledare stora i truten och går på som om vi fortfarande var något att räkna med.

En sak som våra ledare och vår kulturelit inte räknat med och förstått är att den stora andelen invandrare vi fått in i landet inte alls delar denna samhällssyn, de har en helt annan syn på stat och samhälle. De gör helt andra prioriteringar. Det där att tro att bara man sätter dem i svensk skola så ska de säkert bli som oss kan de bara glömma. Vi kommer i framtiden att få ett mycket skakigt och otryggt samhälle där grundläggande värderingar kommer att ställas på huvudet. Redan nu märker vi av att politikerna inte är vuxna denna gigantiska omstrukturering. Se bara på polisväsendet som i stort sett slutat att fungera, vi är inte ens en nattväktarstat. Ändå hör man storsvenskar skryta och skrodera om sitt fantastiska land. När fan ska de vakna upp till verkligheten?

Tittar på veckans "Vetenskapens värld" som handlar om vapyrer, ja inte sådan där små blodsugande fladdermöss, utan om skendöda människor som går igen och suger blod. Ni trodde kanske detta bara hörde till filmens och fantasins värld, men så icke. I Rumänien och Bulgarien är denna tro fortfarande utbredd bland primitiva bönder i små byar.

Vi trodde att Europa bestod av upplysta bildade människor men i Östeuropa lever primitiv vidskepelse kvar. Sett ur detta perspektiv är det inte så konstigt att man har en avvikande syn på zigenare som i alla tider tillskrivits trolldomsförmåga och annan vidskepelse. Det är rätt fantastiskt att trots alla dessa enfaldiga liberalers trossatser om att vi alla är lika, så finns det ännu människor i Europa som är på samma nivå som de svarta på Haiti som också tror på skendöda som går igen och skadar de levande. 

Själv spottar jag på alla dessa politiskt korrekta dårar och bildar mig en egen uppfattning om människorna omkring mig, jag anser att över 90 procent av mänskligheten är dummare än en bräkande fårskock, de låter andra tycka och tänka åt sig. De tror på feminism och genustrams, de tror på mångkultur och globalisering, de är inget annat än ett lydigt redskap i händerna på en liten kosmopolitisk elit som manipulerar och står på i vår värld. Idag blir man lycklig när man träffar på en människa som tänker självständigt och vågar gå mot strömmen.

Samtidigt som massmedia försöker hålla skenet uppe av en livfull offentlig debatt i viktiga frågor, råder det en kuslig tystnad bland vanligt folk. Det är som om folk börjat inse att något är djävligt fel i Sverige. Från att ha varit en framgångsrik industrination fram till 1970 - 80-talet har det därefter bara gått utför. Alla våra varv fick slå igen, Volvo och Saab såldes till utlandet. Kunsklapsnivån i den svenska skolan bara sjunker vilket färgar av sig på universiteten som fått sänka sina antagningskrav. Någon forskning som leder fram till nya produkter har vi inte. Försvaret skrotade våra politiker i början av 1990-talet då man trodde att Ryssland aldrig mer skulle resa sig och åter bli en stormakt. Vår poliskår är i fritt fall och poliser säger upp sig på löpande band. I våra invandratäta förorter bränner ungdomarna bilar och kastar sten på utryckningsfordon. 

Bakom det Sverige som Stefan Löfven påstår att det går så bra för råder totalt kaos. Vad är det för handlingsförlamade politiker vi har? Ser de inte att det håller på att barka åt helvete med landet? Det är som om ingen vill ta ansvar för den utveckling som skett i Sverige. Den ena skandalen travas på den andra. Kunskapen sjunker i den svenska skolan i samma takt som betygen stiger, vart är skolan på väg? Var det så djävla lyckat med att privatisera skolan? Idag söker sig eleverna till de friskolor som sätter högst betyg. I framtiden komm er betyg utfärdade i svenska skolor inte vara värda pappret de är skrivna på. Den svenska sjukvården befinner sig i ett katastrofalt läge. Begriper dessa korkade politiker inte att tar man emot en massa nya människor i landet så måste man också utöka alla offentliga serviceinrättningar som sjukvård och skola?

Jag förstår att politikerföraktet breder ut siog i Sverige, vem fan har förtroende för politiker som bara ägnar sig åt att prata skit och kasta smuts på varandra. Våra politiker levererar ju ingenting trots de famösa höga lönerna och arvodena de uppbär. Vi skattebetalare finansierar ett gäng arbetsskygga parasiter som sällan visar sig i riksdagssalen. Enda gången alla politiker är överens över blockgränsena är när de ska höja sina egna löner. Jag tror folk börjar bli rädda och känner sig otrygga, de känner på sig att ingen har någon riktig koll på läget. Man är rädd för att rättssamhället håller på att kollapsa och att staten inte längre kan garantera sina medborgare ens den mest grundläggande säkerheten. Folk har börjat gadda sig samman i medborgargarden som svar på politikernas handlingsförlamning. Sverige är inte längre en plats där man vill att ens barn ska växa upp i.