Senaste inläggen

Av Karsten - Tisdag 9 april 20:57

I sin speakertext försöker SVT att få uppgifterna i serien "Hitlers innersta krets" att framstå som något nytt och häpnadsväckande när de i själva verket är gammal skåpmat även för den måttligt historieintresserade. Man försöker få det att låta som om intrigerna mellan de högsta nazistkoryféerna var något okänt när det i själva verket var ganska känt för den tyska allmänheten även under den tid det utspelades. Därefter har det ältats till leda i historiska verk och biografier och det kommer ständigt nya. 


Värst av allt är att serien är så amatörmässigt gjord att man skäms. Man har gjort serien som en form av dramadokumentär där skådespelare utklädda i mer eller mindre fantasifulla uniformer gestaltar historiska ögonblick. Serien innehåller grova fel och utelämnar viktiga händelser, som när Tyskland ockuperar Sudetenland i Tjeckoslovakien så nämner man inte med ett ord München-överenskommelsen mellan England, Frankrike och Tyskland. Ett annat exempel är Albert Speers framträdande roll som enbart berodde på Hitlers fascination för arkitektur, något som inte heller kommer fram i serien, utan man tillskriver det som mer slumpartat liksom Martin Bormans framträdande roll som uteslutande tillskrivs han roll som Hess privatsekreterare. Borman gifte sig 1929 med Greda Buch dotter till Walter Buch NSDAP:s högste partidomare med Adolf Hitler som bröllopsvittne, så Borman tillhörde den innersta kretsen redan innan makttillträdet.


Att sända sådan smörja som denna serie kan ge folk en felaktig bild av historiska händelser. Att sedan rekvisitan och uniformerna är rena fantasifostren gör inte saken bättre. Hitler med en SS-armbindel med de svarta kanterna, rent horribelt för den som kan sin historia. Eller Goebbels med hakkorsarmbindel till sin gråa kostym, Goebbels avskydde allt sådant privat, hans kontor var inrett i en smakfull futuristisk stil utan en massa örnar och hakkorsflaggor. SVT gör sig skyldig till grov förvanskning och historieförfalskning då de försöker ge sken av att det är ett seriöst försök att iscensätta intrigerna bakom maktens kulisser i Tredje Riket.

ANNONS
Av Karsten - Tisdag 9 april 17:27

Som tänkande och reflekterande individ måste man ha rätten att ifrågasätta alla dumheter som folk hittar på. Tyvärr verkar det som denna rätten är begränsad att det finns vissa heliga kor som inte får ifrågasättas. Här i det sekulariserade väst är det helt okej att ifrågasätta religionen och Guds existens, detta är däremot helt otänkbart i den muslimska kulturen. I väst är det däremot mycket tveksamt att ifrågasätta människans ställning och värde.

Själv skiter jag i alla dessa mentala "hang ups" som människor anfäktas av.


Jag betraktar kvinnor som fåfänga, ologiska, barnalstrande vätskefyllda skinnsäckar och männen som egotrippade testosteronstinna, tävlingsinriktade muskelknippen med skallen fylld av fotboll, idrott och annan skit och såvida de inte är homosexuella helt uppslukade och fixerade vid det slemmiga hål alla kvinnor har mellan benen. Mitt människoförakt känner vissa dagar inga gränser. De flesta är i mina ögon inte värda mer än kemikalierna deras kroppar är tillverkade av. Det där med människovärde är inget jag bryr mig om, i mina ögon är alla lika lite värda.


Själv har jag svårt nog med att stå ut med människorna från min egen kulturkrets utan att behöva tvingas förhålla mig till inflyttade främlingar med en massa konstiga kulturyttringar. De från den muslimska kulturkretsen avskyr jag av hela mitt hjärta och kommer aldrig att acceptera dessa som invånare i Sverige. Det är svårt nog att leva i ett homogent samhälle och ett rent helvete att leva i ett mångkulturellt. Ju fler människor som flyttar till Sverige desto större blir påverkan på klimatet och miljön i landet. Den här klimathysterin som råder har jag inget till övers för, som jag ser det är det redan för sent.


Det största klimat och miljöproblemet är överbefolkningen av jorden, ju mindre människor det är på det här klotet desto bättre mår miljön och alla andra arter. Med bättre miljö och god återväxt i regnskogar och andra viktiga biotoper så kommer också klimatet att bli bättre. Det bästa för planeten jorden vore om människan dog ut helt som art eller i alla fall decimerades till max några hundra miljoner. De här godhetsknarkande altruisterna som går runt och vill omfamna hela mänskligheten anser jag sakna allt värde.


Jag betraktar jorden som ett komplicerat ekologiskt system där alla bitar hänger ihop och har sin speciella roll, utom människan som är ett evolutionens misstag. Den dag denna hårlösa apa fick det den själv kallar förstånd och medvetande var en sorgens dag för jorden och dess övriga arter. Den har sedan den dagen använt det mesta av sin intelligens till att fundera ut nya verktyg för att ta död på sina medmänniskor och andra arter. Idag har hon nått så långt så hon kan förånga stora delar av torra land med olika former av termonukleära vapen. Inte nog med att man skulle ha stridsspetsar nog för att förinta mänskligheten EN gång nej tio gånger om för att vara på den säkra sidan. 


Att större delen av mänskligheten är totalt blåst och använder enbart en bråkdel av sin hjärnkapacitet får man belägg för dagligen, de flesta är totalt uppslukade av att konsumera en massa skit i form av prylar eller underhållning. De är otroligt kroppsfixerade och identifierar sig själv i form av sitt yrke eller sysselsättning. De flesta människor lever som om de var odödliga och slösar bort sin dyrbara tid som materiella varelser på att löneslava för någon annan människa som kan njuta frukterna av deras arbete. De ägnar sällan någon tanke åt meningen med livet och att de fötts här på jorden det är något de tar för givet, något som inte behöver ägnas några djupare funderingar åt. Sedan när de drabbas av cancer på grund av att miljön förvandlats till en soptunna så blir varje sekund av deras ömkliga liv dyrbar. Det är så patetiskt så man kan spy.


När man sedan talar om för sin omgivning hur saker och ting egentligen är och hänger ihop så stämplas man som en förfärlig människa för sanningen är något få vill höra. De flesta människor vill leva sina liv i en enda stor illusion där lögnerna travas ovanpå varandra. De som ljuger friskast är politiker och media. Ju fler människor vi blir på det här lilla klotet som far fram genom universum, desto dummare måste vi bli för att stå ut med varandra. Snart kommer en majoritet att vara nätt och jämt läs och skrivkunniga då den mesta information som konsumeras blir i form av enkla bilder och videosnuttar på digitala medier. En minskad intelligens hos massorna ökar också den styrande elitens grepp om makten. 

ANNONS
Av Karsten - Måndag 8 april 13:31

De farligaste medborgarna i ett samhälle är maktens medlöpare, de människor som blint vänder kappan efter vinden och följer den politiska makt som för tillfälligt styr. Denna kategori utgör alltid en stor grupp i ett samhälle och speciellt i det svenska samhället där de flesta medborgare präglas av den medfödda konflikträdslan som gör att de inte vill gå i opposition. De medborgare som blint följer makten känner sig alltid delaktiga och starka hur vansinnigt makten än utövas. Det var denna tysta viljesvaga flock som gjorde att nazisterna kunde ta makten i Tyskland, det var de som gjorde att socialdemokratin ostört kunde styra i Sverige under 44 år. Osjälvständiga människor som vill ledas är farliga om fel ideologi styr ett samhälle. 


De farligaste människorna ut maktens synvinkel är de som är individuella och som tänker självständigt. Politiskt medvetna självständigt tänkande medborgare är de som verkligen garanterar en levande demokrati där tankar och idéer stöts och blöts mot varandra. Därför är det farligt när makten börjar utöva likriktning genom media och annan påverkan med påfund som "värdegrund" och "politisk korrekthet" där medborgarna luras att tro att de måste tänka och tycka i vissa banor för att vara godkända av samhället. Att exkludera människor för deras åsikter hur vidriga de än må vara är inte värdigt en demokrati och strider mot själva principen i demokratin. 


Den brunsmetning av andra partier som Stefan Löfven och andra socialdemokrater ägnar sig åt grundar sig i en osäkerhet över det egna partiets riktning och en känsla av att makten håller på att rinna dem ur händerna. Dagens SD är så långt man kan komma från det parti som under 1990-talet drog till sig skinnskallar och andra suspekta individer, dagens SD är inget annat än ett lite småtråkigt borgerligt konservativt parti. Detta har nog Löfven insett och försöker med nazist och rasistanklagelser skrämma bort väljarna. Felet är bara att de flesta genomskådar detta trams. Vissa partier måste ha en ideologisk motpart för att kunna överleva och det verkar som socialdemokratin förfallit till denna punkt.


Socialdemokratin och vänstern är förlegade ideologier som tog sin näring ur det motsatsförhållande som rådde mellan arbetare och de som ägde produktionsmedlen vid förrförra sekelskiftet. Industrialismen så som vi kände den är ett förlegat kapitel idag då allt är automatiserat och robotiserat. Vi lever idag i ett informationssamhälle där kunskap är makt. I och för sig har kunskap alltid varit nyckeln till makt, problemet idag är att samhället och världen blivit så komplicerade att det är svårt att få en helhetssyn och grepp om det. Vi har fått begrepp som "Deep State" den djupa staten en skugglik maktkonstellation som inbegriper underrättelsetjänster, det militärindustriella komplexet och storfinansiella intressen. Detta har fram till nu varit en tämligen okänt faktor i storpolitiken som man bortsett från.


Den djupa staten fortsätter verka efter sina givna premisser oavsett vem som sitter vid makten eller vilken ideologi som är förhärskande. Maktkonstellationer utanför demokratisk insyn är alltid farliga, så även sammanslutningar som Bilderberggruppen och Trilaterala kommissionen. De flesta medborgare är helt omedvetna om dessa företeelser och tror i sin naivitet att de har medinflytande genom de fria valen vart fjärde år. All folklig makt är en illusion, den existerar inte i praktiken, folk är förslavade även om de inte är medvetna om det. Denna brist på demokrati i kombination med den eskalerande urbaniseringen som inneburit landsbygdens avfolkning är stort problem liksom migrationen från fattiga länder till rika.


Mycket av detta har kunnat ske just på grund av alla dessa politiskt omedvetna medlöpare till makten. Folken i väst hålls lugna genom att man mättar deras hunger medan folk i fattiga delar lockas med att man i väst kan mätta deras hunger. Allt är egentligen bara illusioner uppbyggda för att hålla maktstrukturerna intakta, man spelar ut folk och grupperingar mot varandra efter principen söndra och härska. Hade fler kunnat se genom dimridåerna hade det varit svårare för makten att fortsätta styra ostört.

Av Karsten - Lördag 6 april 19:04

I går visade SVT2 en av de mest intressanta filmer som visats på länge, en filmatisering av professor Philip Zimbardos "Stanfordexperiment". Experimentet utfördes 1971 då 24 studenter utsågs att antingen vara fångvaktare eller fångar. Bland de 12 som utsetts till fångvaktare utvecklade några snabbt sadistiska tendenser där de utnyttjade sin maktposition att förtrycka de 12 studenter som utsetts till fångar. De 12 som utsetts till fångar passiviserades snabbt och fann sig i förnedrande situationer samtidigt som de lät sig spelas ut av fångvaktarna genom att vända sig mot sina medfångar i utbyte mot privilegier. Experimentet var avsett att psykologiskt visa var gränsen mellan gott och ont gick och hur snabbt människor som tilldelats makt korrumperas och blir maktfullkomliga medan människor som utsätts för maktutövning snabbt passiviseras och finner sig i sin roll som förtryckta. 


Samma sak sker i större skala i ett samhälle där de som utsetts att leda samhället tilldelar sig själva rollen att avgöra vad som är bra eller dåligt för medborgarna och hur medborgare passiviseras av allt för mycket social ingenjörskonst. Detta kan man se på det svenska samhället som under mer än ett halvsekel styrdes enväldigt av socialdemokraterna som gav sig själva rollen som de goda samhällsbyggarna något som till slut urartade i en maktfullkomlighet och övertro på sig själva som ofelbara. Detta fick till följd att många medborgare okritiskt ställde sig på makthavarnas sida och antog deras samhällssyn något som fick katastrofala följder i en del samhällsfrågor. En av dessa var synen på drogmissbruk där staten anlade en moraliserande syn och stigmatiserade de som fallit offer för missbruk och anklagade dem för dålig karaktär. Detta synsätt lever fortfarande kvar i stora samhällsgrupper trots att vetenskapen fastslagit att missbruk är en sjukdom och inget som har med bristande karaktärsdrag att göra. 


Farligast är när media mister sin roll som kritisk granskare av makten och istället ställer sig till maktens förfogade som dess megafon. Då uppstår en obalans i samhället som kan få förödande konsekvenser för demokratin och tilltron till makten. Det som sker är att media mister sin trovärdighet och börjar betraktas som maktens förlängda arm, folk slutar tro på det media förmedlar och ser det mer som propaganda. Ungefär som sovjetmedborgarna betraktade Pravda. När det uppstår ett vakuum mellan folket och makten får man den situation som uppstod mellan fångar och fångvaktare i Stanfordexperimentet, de maktutövande blir gränslösa medan de som makten utövas mot blir passiviserade och handlingsförlamade, något som med tiden exploderar i en revolt mot makten så som skett med de gula västarna i Frankrike. 


Skillnaden i materiell standard mellan makthavare och medborgare är också en faktor som spelar in, på 1950-talet hade en riksdagsman samma lön som en läroverksadjunkt medan idag har en riksdagsman en månadslön som motsvaras av en årslön för en fattigpensionär. Detta gör att våra makthavare lever så långt man kan komma från den vanlige medborgarens verklighet, de enda som visat lite anständighet är vänsterpartiet som avstår en del av sin lön till partiet. Psykologin mellan maktutövare och de som makten utövas mot är ett intressant studium som de flesta politiker helt negligerar. Speciellt idag då de flesta politiker rekryteras direkt ur partiernas ungdomsförbund, det är politiska broilers som aldrig varit ute i arbetslivet eller haft någon längre kontakt med vanliga medborgares vedermödor. Inom socialdemokratin går även politikeryrket i arv från far till son, från moder till dotter något som borgar för politisk inavel av rang. Jag skulle vilja likna dagens Sverige vid en krutdurk, en tickande bomb som när den smäller av kommer att ge oreparerbara skador för årtionden.

Av Karsten - Lördag 6 april 17:04

Att kalla sig demokrat innebär inte per automatik att man är antitotalitär, det gamla DDR kallade sig "demokratisk republik" och alla vet att DDR var själva essensen av en totalitär polisstat. Vad utmärker då en fri demokrati som värnar om de fri- och rättigheter som man förknippar med en västerländsk demokrati? För det första garanteras alla medborgare total frihet att tänka och tycka vad de vill, hur avskyvärda deras åsikter än må vara. Var och en garanteras friheten att publicera sina tankar i text och bild på vilka medier det än må vara. Samhället (staten) garanterar medborgarnas rätt att uttrycka sina åsikter utan att drabbas av våld eller andra repressalier från medborgare som inte delar deras åsikter. Ofta är inte detta något större problem i fria demokratier då majoriteten inte hyser några extrema åsikter och har överseende med den lilla minoritet som har avvikande åsikter.


I en fri demokrati håller man med jämna mellanrum fria val där medborgarna får rösta fram de personer man anser vara bäst lämpade att styra samhället. De medborgare som ställer upp i valet får fritt argumentera för sin sak i offentliga debatter och sammankomster. I en fri stat har man direktdemokrati, det vill säga man röstar på en person istället för en politisk ideologi. Detta gör att dugliga medborgare utanför det politiska systemet kan ställa upp till val. Valet till parlamentet eller riksdagen är hemligt, det vill säga ingen kan se vad du röstat på. Den fraktion som erhåller mer än 50 procent av rösterna kan bilda en regering, detta kallas majoritetsregering. Uppnår ingen majoritet kan en minoritetsregering bildas av de parlamentsmedlemmar som kan snacka sig samman och som delar åsikter i de flesta frågor. En minoritetsregering kan fällas av övriga i parlamentet om de så önskar, man utlyser då ett nyval. 


En totalitär stat eller diktatur som det också kallas, kan mycket väl kalla sig demokratisk, ha ett parlament och hålla val, det är bara det att för medborgarna är det som att välja mellan pest eller kolera. Alla partier som ställer upp i en diktatur har ungefär samma åsikter. Friheten att tänka och tycka är inskränkt, staten bestämmer vad man får lov att tycka och offentligt ge uttryck för. Media i form av tidningar, radio och TV är kontrollerade av staten eller samarbetar med staten på så sätt att en sorts självcensur uppstår, man låter inte oppositionella komma till tals helt enkelt. Angiveri är vanligt i denna typ av samhällen, staten uppmanar medborgarna att hålla koll på varandras åsikter och ange dem som hyser avvikande åsikter. I en totalitär stat kan medborgarna straffas i en domstol för att de gett uttryck för fel åsikter eller har fel religion. En diktatur kan också vara en religiös diktatur styrd av präster och där lagarna baseras på religiösa påbud. 


Skendemokratin eller kryptodiktaturen är alltid de svåraste att dissekera och genomskåda då de vanligtvis försöker ge sken av att inte inskränka i medborgarnas fri- och rättigheter, vidare håller de fria val med jämna mellanrum som ger sken av valfrihet. Ofta har man representativ demokrati i en skendemokrati, det vill säga medborgarna får välja ett politiskt alternativ som inom sig utser de som ska representera i parlamentet. Detta gör att systemet ofta präglas av nepotism och vänskapskorruption, det är inte de som är mest kompetenta som utses utan de som har de djupaste vänskapsbanden med partiledningen och partiledaren eller som har en hållhake på partitoppen som gör att de nomineras. I skendemokratin har alla partier som tillåts representera i parlamentet ungefär samma åsikter och grundsyn på hur samhället ska styras. Systemet i sig själv gynnar de som styr det, så det finns ofta inget större intresse för reformer av själva maktsystemet, man biter inte den hand som föder en så att säga.


En riktig diktatur leds ofta av en enda ledare eller av en liten grupp personer, de senare präglar militärdiktaturer som leds av en grupp högre officerare som tagit makten med våld. I en diktatur vet medborgarna vad de får lov att säga och tycka offentligt samtidigt som de är väl medvetna om att alla medier är kontrollerade av diktatorn eller gruppen som styr. Man vet att det som står i tidningen inte nödvändigtvis behöver vara sant utan snarare ska bekräfta suveräniteten i diktatorns politik. Det är ofta lättare att leva i en riktig diktatur än i en kryptodiktatur, då reglerna är tydligare i en riktig diktatur. Man vet vad man får och vad man inte får. En riktig diktatur behöver nödvändigtvis inte vara dålig då arbetarna mycket väl kan vara välavlönade och den materiella standarden kan vara hög.


Detta är mycket beroende på diktaturens förhållande till det internationella kapitalet, samarbetar den och låter internationella konsortier fritt bryta mineraler eller olja så uppstår sällan problem. Problemen börjar ofta när en diktatur eller för den delen en demokrati förstatligar landet resurser och själv vill ha kontrollen över landets tillgångar, då drabbas landet ofta av sanktioner och utländska intressen försöker genom inre konflikter skapa underlaget för ett maktskifte till kapitalets fördel. Detta skedde i Libyen då Gaddafi vägrade få betalt för landet olja i dollar. USA reagerade omedelbar då en av denna nations viktigaste mål är att bevara dollarn som betalningsmedel för olja och guld. Detta förhållande gör att även en riktig demokrati där folket bestämmer skulle ha svårt att hävda sig om folkets vilja går emot USA:s intressen. Mindre länder oavsett om de är totalitära eller fria demokratier måste välja att ansluta sig till antingen USA, Kina eller Ryssland. EU är som union bara att betrakta som en vasallstat till USA.


Detta är väl i korthet en generell analys av vad som skiljer en fri demokrati från en diktatur. Det otäcka är den gråzon som finns mellan båda dessa ytterligheter. Det närmaste man kan komma en riktig fri demokrati är nog Schweiz där man genomför folkomröstningar om tillräckligt många medborgare begär detta. Motviljan mot folkomröstningar är typisk för skendemokratier. Sverige får man nog som Roland Huntford skriver i sin bok "Det blinda Sverige" betrakta som en enpartistat då någon riktig opposition inte existerat. När så SD dyker upp går de andra partierna samman för att utesluta dem från allt politiskt inflytande. Allt tecken på att Sverige inte är något annat än en skendemokrati eller en kryptodiktatur.

Av Karsten - Fredag 5 april 12:24

Det märks på tonen hos socialdemokraterna att de känner hur marken gungar under dem. Ute i Europa är de socialdemokratiska partierna näst intill utrotade i många länder samtidigt som de nationalkonservativa vinner terräng. Folket har tröttnar på vänsterns galenskaper och totala oförmåga att sätta gränser. Man har låtit feminismen övergå i rent manshat och en ren häxjakt många gånger, detta sätter sina spår politiskt. Samma sak gäller asyl- och flyktingpolitiken där man länge hävdade att det inte fanns något tak då Sverige var en rik nation. Idag ser vi att vi inte var så rika som vissa politiker hävdade, man snålar in på äldrevården för att kunna försörja unga afghaner utan flyktingstatus.


Dagligen ser man denna snedvridning i migrationspolitiken, unga nyanlända män kommer i svindyra dunjackor som de rätteligen inte borde har haft råd till om de varit riktiga flyktingar. Brukar passera en klädbutik där de sitter ett gäng araber och hänger på kvällarna, utanför står fyra lyxbilar. Jag tror inte man kan tjäna ihop till dessa på att sälja jeans och T-shirts. Många gånger är affären bara en fasad för annan mer ljusskygg verksamhet, problemet är att samhället har en beröringsskräck att närmare granska och ifrågasätta dylik verksamhet. På nyheterna sa man att kokainmissbruket ökat lavinartat i Sverige och nu förekom även i småorter. Ser man inget samband mellan invandringen och den ökade narkotikahandeln? 


Det är när missförhållandena börjar bli allt för synbara och de etablerade partierna undviker att ta tag i problemet som populistiska nationella partier fyller tomrummet med sin "rädda nationen" retorik och inte blir situationen bättre av att socialdemokraterna ensidigt fokuserar och svara med en förvirrad "konservativa krafter är ett hot mot demokratin i hela Europa" retorik. Den brunsmetning som både socialdemokratin och de liberala krafterna ägnat sig åt har enbart varit kontraproduktiv och mest ägnad åt att boosta de egna leden. Det råder ingen tvekan om att de politiska vindarna har vänt, mycket tack vare den ansvarslösa invandringspolitiken och bristen på integration. Brexit var en följd av invandringspolitiken till England, folket hade tröttnat på denna flod av utomeuropéer som anlände dagligen från Frankrike.


Samma sak här i Sverige fler och fler har fått nog av invandringen och alla de negativa konsekvenser den fört med sig. De senaste årens gruppvåldtäkter och gängskjutningar sköt fart efter den sanslösa flyktingvågen hösten 2015 då 93 procent av dem som anlände var unga muslimska män. Det går inte längre att dölja missförhållandena och de kostnader de för med sig. När BRÅ ville kartlägga etnisk tillhörighet i relation till viss brottslighet så skrek vänstern sig hesa i protest. Samma sak när polisen ville offentliggöra vilka bostadsområden som räknades som särskilt utsatta och problematiska. Vänstersocialisterna vill hela tiden mörka det negativa resultatet av sin generösa asyl- och flyktingpolitik. Vad som är förvånade är att inte den politiska reaktionen kommit tidigare.


När den nu kommer försöker statsmakterna tysta alla kritiska röster med rena censurmetoderna. Man stänger ner YouTube-konton som "Feministinspektionen" och "Granskning Sverige" ivrigt påhejade av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll på Twitter. Är dessa politiker så fartblinda och maktberusade att de inte själva inser vilka metoder de använder? De är ju inte ett dugg bättre än de regimer de själva kritiserar. Faran är att man piskar upp sådana stämningar att våld och hämnd kommer att följa i spåren på ett paradigmskifte. De som nu är förtryckta kommer själva att bli förtryckare. En represiv och censurerande politik brukar aldrig leda till något gott, tvärtom det retar upp folk och får dem att visa sina sämsta sidor.

Av Karsten - Torsdag 4 april 11:40

De sökmotorer och de algoritmer som styr näthandelsföretagen är rena bedrägerierna. De lurar och triggar dig att köpa. De höjer priset på de varor du titta ofta på samt börjar signalera att det bara finns ett fåtal kvar, allt för att få dig att köpa. Många människor är helt omedvetna om detta och tror att; "oj nu finns bara en kvar i lager det är bäst att köpa". Även auktionssidor som svenska Tradera är mer eller mindre bedrägeri. Rapporterade oegentligheter bryr sig Tradera inte om de är bara intresserade av att tjäna pengar på alla dessa dårar som trissar upp priset på slitna begagnade varor. Det är rätt roligt att se "blåbär" med bara ett fåtal omdömen som bjuder mot varandra och trissar upp en begagnad klocka till ett pris som vida överstiger vad du får ge för en ny på den europeiska nätmarknaden.


Egentligen är hela Nätet idag en tummelplats för bedragare och manipulatörer. Så fort jag får höra att en uppgift kommer från nätet så drar jag öronen åt mig, då jag av erfarenhet vet att ofta är det "fakta" tagna ur tomma luften. Idag kan man inte lita på något, dagstidningar och kvällspress är mest fejknyheter och försök att manipulera läsarens åsikter. Bonnier äger idag merparten av den svenska pressen vilket säger en del om "oberoendet" och objektiviteten. 1930-talets nazister som hetsade mot "judepressen" fick till slut rätt, den judiska familjen Bonnier äger i stort sett pressen i Sverige liksom en stor del av bokutgivningen. Detta är bara fakta sedan kan de yla antisemitism bäst de vill.

Av Karsten - Lördag 30 mars 10:28

Fler och fler börjar vakna i Sverige och inse det ohållbara i den utveckling som följt i spåren på en allt för stor flyktinginvandring. Största orsaken till att högerpopulismen växer i Europa och Sverige är invandringen och den kriminalitet som följt i dess spår. Att som vänstern förneka att det finns ett samband mellan hög invandring och ökad grov kriminalitet och försöka bortförklara det med socioekonomiska faktorer är att skjuta sig själv i foten. De uppmärksammade gruppvåldtäkterna har enbart kulturella orsaker, de som kommit hit de senaste årtionden kommer från kulturer med en helt annan kvinnosyn där man tycker det är mer eller mindre legitimt att våldta en kvinna som inte kommer från samma kultur och religion.


Det största problemet är att politiker och media har en beröringsskräck inför dessa problem och frågeställningar. Man lever i en föreställning att en öppenhet i dessa frågor skulle spä på främlingsfientligheten och den strukturella rasismen. Förmodligen är det tvärtom om man mörkar och försöker sopa problemen under mattan så förs debatten istället på sociala medier och i fikarummen på jobbet. I Danmark lyfte man upp debatten i ljuset redan i mitten av 1990-talet vilket fick till följd att Danmark fick en restriktivare asyl- och invandringspolitik, något som kritiserades från svensk sida. Däremot har man inte samma förgiftade politiska klimat i Danmark som det man har i Sverige vilket måste ses som positivt.


Det finns alltid en gräns för vad folk tål och accepterar och den svenska politiken inom migration och integration, eller snarare bristen på integration, har gjort att vi snart nått en brytpunkt där folk börjar få nog. Den rättsvidriga gymnasieasylen för en massa afghanska hazarer utan giltiga asylskäl stack i ögonen på många. Massor upprördes också av den våg av gruppvåldtäkter som sköljde över landet under 2016 och den handfallenhet rättsväsendet uppvisade i de fall de grep några gärningsmän. Likaså störs många rättskaffens svenskar av det hedersvåld som de kulturer som invandrat utövar främst mot sina kvinnor, för att inte tala om den uppblossande gängkriminaliteten som nästan uteslutande innefattar unga män med invandrarbakgrund.


Att tro att allt sådan skulle gå den svenska allmänheten spårlöst förbi är övermåttan naivt och godtroget. Jag tror det finns en överdriven konflikträdsla inom det politiska etablissemanget, man är rädd att stöta sig med stora väljargrupper om man sätter ner foten. Detta har fått som följd att de partier som vågat sätta ner foten har fått ökat stöd i vissa väljargrupper men också de parti som försökt släta över problemen - vänstern har fått ökat stöd hos invandrargrupperna i förorterna. Detta har lett till en våldsam polarisering i det svenska samhället som vi tidigare varit förskonad från.


Vad jag är rädd för är att det en dag kokar över, en utlösande händelse, kanske ett terrordåd som kräver många dödsoffer och skadade. En utstuderat grym gruppvåldtäkt där gärningsmännen går fria på grund av ett tandlöst rättsväsende. Vad som helst kan bli den tändande gnistan i dagens Sverige. På senare tid har fler och fler vaknat och börjat inse vad som håller på att hända i Sverige. Folk jag aldrig kunnat tro skulle vända sig mot invandringspolitiken har plötsligt blivit våldsamt kritiska. Vänstermänniskor som jag tidigare knappt kunnat tala med håller plötsligt med mig. Själv tror jag flyktingvågen hösten 2015 var det som öppnade ögonen på många.


Det tråkiga är att det infekterade debattklimatet i Sverige har gjort att frågan om mångkultur och invandring skär som en kniv tvärs igenom familjer, grannar och arbetskamrater. Detta kan vi uteslutande tacka media och politiker för som med sin retorik och brunsmetning skruvat upp tonen. De kommer en dag att få betala ett högt pris för detta då jag tror det kommer att övergå i våldsamheter den dag det kokar över. Genom att systematisk försöka tysta alla kritiska röster på sociala medier gör man sig själva en otjänst, man har svetsat igen säkerhetsventilen på tryckkokaren. Jag känner svensken och vet vilken tålmodig och konflikträdd person han är, men jag vet också att när det väl kokar över så finns det inget som kan stoppa honom. Har vi tur kommer stora grupper av utomeuropeiska migranter bara att bli fördrivna ur Sverige, har vi mindre tur slutar det i ett blodbad med många döda och ett politiskt kaos som kan sluta var som helst.

Presentation


En akademiker som delger sin omgivning sina ocensurerade tankar och funderingar i en sann nihilistisk och misantropisk anda.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Elake-Karsten med Blogkeen
Följ Elake-Karsten med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se