Inlägg publicerade under kategorin Populärkultur

Av Karsten - Fredag 12 juli 12:37

Poster inom den offentliga förvaltningen och inom rättsväsendet bör inte befolkas med extremister. Varken politiska eller sexuella ytterligheter bör inneha offentliga tjänster för att därigenom garantera ett visst mått av objektivitet, sans och måtta. Ta exempelvis den åklagare som håller i fallet med raparen ASAP Rocky som för mig framstår som en extremt mediakåt bög. Kan verkligen ASAP Rocky garanteras en opartisk behandling av rättssystemet när en människa med extrema och avvikande böjelser håller i processen? Bara en sådan sak som att de s.k brottsoffrens provokation av ASAP Rockys entourage bortses helt ifrån. Skälen för häktning är också väldigt tunna, det verkar mer som att bara för att gärningsmannen är en kändis så lägger man krut på ett fall som i vanliga fall hade avskrivits av polisen. Samma sak som gällde i fallet med Julian Assange och Jean Claude Arnault som båda föll offer för ett mediedrev och en formlig häxjakt påeldad av Metoo-rörelsen. 


I fallet ASAP Rocky rör det sig om s.k ensamkommande afghaner som förföljde och trakasserade följet. Vi vet alla att denna "icke asylberättigade" grupp omfattas av etablissemangets särskilda omsorg. Man gav dem gymnasie-amnesti helt i strid med gällande asyl- och flyktingregler efter påtryckningar av organiserade grupper av s.k batikhäxor. Sverige har blivit extremernas och absurditeternas förlovade land där normala rättsprinciper upphävts. Detta blir synnerligen allvarligt när utländska medborgare faller offer för enskilda tjänstemäns absurda handlande. Händelser som de med ASAP Rocky, Julian Assange och Jean Claude Arnault hade förmodligen aldrig inträffat i 1950 - 60-talets Sverige då vi fortfarande var en normalt fungerande nation där HBTQ-lobby och feminister fortfarande inte fått något inflytande. Den tidens tjänstemän försöket hålla sig politisk och värdegrundsmässigt neutrala så som statstjänstemän förmodas bete sig i en normal nation. 


Tänk er själv hur det hade sett ut med en queerperson som statsminister, som kom till riksdagen utklädd som drag queen och uppträdde med fjollig attityd och yviga gester. Vi hade blivit utskrattade av omvärlden medan det inhemska medieetablissemanget höjt arrangemanget till skyarna och sagt att nu har Sverige gått i bräschen och att vi är ett föredöme för omvärlden. Frågan är hur länge dessa galenskaper ska få fortsätta, hur länge genustokarna ska få diktera agendan och på sikt sänka landet? Det är förmodligen bara vi lite äldre som upplevt ett normalt Sverige som reagerar på all galenskap, för den yngre generationen som inte upplevt något annat än absurditeter så ter detta sig som något normalt, speciellt som skolan lär dem genustokerier, feminism, värdegrunder och andra mentala vansinnigheter.

ANNONS
Av Karsten - 7 augusti 2018 23:28

Kollar på dokumentären om Beatles, "The Beatles - eight days a week" från 2016 på SVT1 och kan bara konstatera att vi som hade lyckan att växa upp med Beatles och Rolling Stones var nog den sorglösaste och lyckligaste ungdomsgeneration världen någonsin haft. Vi växte upp i ett materiellt överflöd med fri sex och droger och trodde att vår livsstil skulle få världen att bli en bättre plats. Vi var nog den första riktiga ungdomskulturen med ett så enormt genomslag. Tidigare hade det funnits swing och swingpjattar samt Elvis och rock and roll men det var mer begränsat och fick inte det stora genomslag som popkulturen kom att få. Rock and roll var en föregångare till popen och man kan nog lugnt säga att utan rocken så hade popen inte funnits. Många av Beatles och Stones tidiga skivor innehöll många covers på gamla Chuck Berry och blueslåtar.  


Alla ungdomsrörelser som uppstod efter kriget var en form av uppror mot föräldragenerationen, som detta med långt hår som Beatles hade. Det fanns vuxna som blev enormt provocerade av detta, pojkar som hade flickfrisyr fick man ofta höra. 1960-talet var det årtionde som kom att forma en hel generation med studentuppror och proteströrelsen mot kriget i Vietnam. Det var det årtionde då människan erövrade rymden och för första gången besökte en annan himlakropp. Det fanns ett hopp som jag tror fattas totalt hos dagens ungdomar. Visst fanns det massor med problem då också men man trodde att mänskligheten skulle lösa dem. Redan i början av 60-talet kom de första varningssignalerna om miljöförstöringen och utfiskningen av haven. Kärnkraftsfrågan var en het politisk potatis, men vi som var unga brydde oss inte så mycket. Visst fanns det dessa trista vänstertyper som gick runt med världens alla problem på sina axlar och som tog avstånd från den glättiga popkulturen och musiken. Det var dessa trista typer som skapade proggen och protestmusiken.

ANNONS
Av Karsten - 24 juli 2018 19:46

Detta jag nu ska skriva om är så dumt så man tror inte det är sant. Plastmodelltillverkaren Revell, en jätte i branschen som funnits i minst ett halvsekel köpte in formarna på ett UFO från en annan modell tillverkare. Man förpackade detta UFO som mest påminner om det George Adamski påstod sig ha åkt till Venus med på 1950-talet i en ny förpackning. På förpackningen påstod man att detta var det UFO som nazisterna i hemlighet tagit fram. På kartongen ser man UFO:t med kanoner undertill och tyska kors på sidorna i strid med amerikanska B-36 bombare. Man skriver att UFO:t hade en hastighet på 6 000 km/tim och kunde färdas i rymden. 


Nu har Revell tvingats återkalla alla dessa modeller då de blivit anmälda av en tysk organisation för barns utbildning som menar att barn kan få föreställningen att de tyska nazisterna verkligen hade ett UFO som man kunde färdas med i rymden och som kunde uppnå hastigheten 6 000 km/tim. De menade att det klart skulle stå att detta var fiktion. Jag tycker att om dagens barn har fått så dålig skolundervisning att de på fullaste allvar tror att nazisterna hade UFO:n i slutet av kriget som kunde färdas i rymden så är det inte modellen det är fel på utan på det tyska skolsystemet. Ingen människa med ett IQ över 65 och med grundläggande skolkunskaper tror att UFO byggda av nazisterna existerar. Då tror de kanske också på spelfilmen där nazisterna har en bas på månens baksida där de förbereder en invasion av jorden?

Av Karsten - 22 april 2018 20:58

Avicii´s manager Arash "Ash" Pournouri verkar vara en synnerligen vidrig typ som mest tänkte på pengar och ekonomisk vinst. Han säger att det var han som skapade fenomenet Avicci och lärde Tim Bergling DJ:a. Iranier kan vara ganska vidriga typer, speciellt de som sysslar med merkantil verksamhet. Det fanns nog en anledning till att Tim bröt med Ach 2016 och bestämde sig för att sluta turnera. Tyvärr kom beslutet för sent killen var redan utbränd. 

 

Sett i ett större perspektiv var Avicii en produkt av vår galna tidsålder där man med rätta kontakterna kan bli en global stjärna på rekordtid. Felet är bara att man hinner inte leva när man blir en konsumtionsvara, när omgivningen hela tiden ställer orimliga krav på tillgänglighet och att man ställer upp på gig i tid och otid. Dagens mega-artister är slit och släng prylar i en musikalisk konsumtionskarusell. Bara ännu ett sjukt fenomen i en sjuk, sjuk värld.

Av Karsten - 22 april 2018 00:05

Tim Bergling blev ett offer för fenomenet Avicii, han skapade själv något han i längden inte klarade av och kunde kontrollera. Avicii började kontrollera honom, han blev sjuk och beroende av narkotikaklassade smärtstillande medel, bland annat oxycodone. Avicii blev en kassako som omgivningen tjänade massor med pengar på och då spelade det plötsligt ingen roll om man var tvungen att på artificiell väg få Avicii att fungera. Klart allt resande med tillhörande jetlag och all stress i samband med turnerandet tog sin tribut till slut. Tim Bergling var kort och gott inte den personlighetstyp som klarade av det liv han var tvungen att leva. Det förvånar mig inte att han dog eller kanske valde att själv avsluta sitt liv.

Själv visste jag knappt vem Avicii var innan han dog, jag lyssnar inte på den typen av musik. 

Av Karsten - 3 april 2018 23:32

Är det fler än jag som stör sig på kvällsblaskornas löp när någon kändis dött. Som nu när Lill-Babs dött kan man förvänta sig löp av typen: "Så dog Lill-Babs" eller "Lill-Babs sista tid" en typ av journalistik som ger läsarna ett löfte om att man vet exakt hur det gick till när hon drog sitt sista rosslande andetag. Nu kanske de har den goda smaken att inte köra denna typ av journalistik när det gäller en så folkkär artist som Lill-Babs, men skulle det vara någon mindre känd så är denna typ av sensationsmakeri väldigt vanlig. Man frossar i cancer och andra sjukdomar som kändisar haft och dött av. Ta bara exemplet med Benny Fredriksson som föll offer för fittstimmet och "Metoo" rörelsen där drog man sig inte för att skriva ut att han tog livet av sig. Annars brukar man linda in sådana uppgifter om det rör sig om någon omtyckt person. Huset Bonnier gör vad som helst för att sälja lösnummer, för dem är det bara pengar som gäller. Där kan man verkligen tala om: "Den enes död den andres bröd".

Av Karsten - 3 april 2018 17:53

Nu avlider svenska folkets så kallade "folkkära" artister på löpande band. 3 mars dog låtskrivaren Kenneth Gärdestad, 5 mars operasångerskan Kerstin Dellert, 25 mars rockaren Jerry Williams och så nu idag svensktoppsartisten Barbro Lill-Babs Svensson. 

Det känns lite vemodigt att artister man växt upp med som barn går ur tiden, roliga gubbar som Povel Ramel, Martin Ljung, Tage Danielsson, Hasse Alfredsson, Gösta Ekman och så musikartister som dör en efter en. Ja en del dog ju redan i ens ungdom som Brian Jones, Jimmie Hendrix och Janis Joplin som alla knarkade ihjäl sig. Med en del artister känns det som de alltid ska finnas där och när de dör så blir det väldigt tomt. Det gäller även artister som man kanske inte var världens största fans av, men man var van vid att de alltid dök upp i TV-rutan och så plötsligt var de borta.


Man kan nog säga att de som blev "folkkära" var en produkt av statstelevisionen med sina två kanaler. Hela svenska folket såg programmen och man pratade om deras uppträdande i fikarummet dagens efter. I dagens mediebrus drunknar alla som inte sticker ut på ett exceptionellt sätt. Det är inte bara hundratals kabel-TV kanaler som slåss om publikens uppmärksamhet, det är även sociala medier och YouTube. Vi lever i ett informations och mediebrus som är mer än stressande. 

Av Karsten - 27 mars 2018 19:16

Sossarna går till val på att återföra ordning och disciplin i skolan. Man ska införa ett "ordningskontrakt" mellan skola, elever och föräldrar. För mig låter detta som en typisk svensk byråkratisk produkt, ett papper med lite text som parterna skriver under men som ingen följer. Stökiga elever kommer att fortsätta vara stökiga hur många kontrakt de än tvingas skriva under. Visst man talar om att kunna skilja de stökigaste eleverna från undervisningen, men vem ska dra gränsen? När jag gick i plugget så fanns det något som hette OBS-klasser (observationsklasser) där satte man alla dumskallar som inte kunde lära sig läsa och skriva samt alla bråkstakar som störde ordningen. På den tiden fanns det betyg i uppförande och ordning, ett nedsatt betyg i dessa "ämnen" betydde att ingen arbetsgivare ville anställa en, man var hänvisad till jobb som hamnsjåare eller springpojke. 


Nuförtiden verkar det som lärarna är livrädda att underkänna elever och därmed hänvisa dem till ett osäkert liv, man är alldeles för snäll mot eleverna och speciellt invandrarelever. Att en elev inte gjort sig besväret att lära sig prata en begriplig svenska är ingen förmildrande omständighet, tvärtom. Är man född och uppvuxen i Sverige och gått i svensk skola är det minsta man kan begära att personen tala en begriplig svenska och ingen djävla rotvälska från Rinkeby eller Rosengård. Den kulturrelativism som vänstern odlat har gjort att man accepterar att folk talar en bruten staccato svenska. Ja ni vet själva - "Hej du mannen, häftigt broder kolla svennehoran o.s.v." Gangsterrap och graffiti har upphöjts kultur när det i själva verket rör sig om en demoraliserande musikgenre och rent kladdande och nedsmutsning. Ett bra tyskt begrepp är "entartete kunst und musik".

Presentation


En akademiker som delger sin omgivning sina ocensurerade tankar och funderingar i en sann nihilistisk och misantropisk anda.

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Elake-Karsten med Blogkeen
Följ Elake-Karsten med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se