Inlägg publicerade under kategorin Populärkultur

Av Karsten - Söndag 22 april 20:58

Avicii´s manager Arash "Ash" Pournouri verkar vara en synnerligen vidrig typ som mest tänkte på pengar och ekonomisk vinst. Han säger att det var han som skapade fenomenet Avicci och lärde Tim Bergling DJ:a. Iranier kan vara ganska vidriga typer, speciellt de som sysslar med merkantil verksamhet. Det fanns nog en anledning till att Tim bröt med Ach 2016 och bestämde sig för att sluta turnera. Tyvärr kom beslutet för sent killen var redan utbränd. 

 

Sett i ett större perspektiv var Avicii en produkt av vår galna tidsålder där man med rätta kontakterna kan bli en global stjärna på rekordtid. Felet är bara att man hinner inte leva när man blir en konsumtionsvara, när omgivningen hela tiden ställer orimliga krav på tillgänglighet och att man ställer upp på gig i tid och otid. Dagens mega-artister är slit och släng prylar i en musikalisk konsumtionskarusell. Bara ännu ett sjukt fenomen i en sjuk, sjuk värld.

ANNONS
Av Karsten - Söndag 22 april 00:05

Tim Bergling blev ett offer för fenomenet Avicii, han skapade själv något han i längden inte klarade av och kunde kontrollera. Avicii började kontrollera honom, han blev sjuk och beroende av narkotikaklassade smärtstillande medel, bland annat oxycodone. Avicii blev en kassako som omgivningen tjänade massor med pengar på och då spelade det plötsligt ingen roll om man var tvungen att på artificiell väg få Avicii att fungera. Klart allt resande med tillhörande jetlag och all stress i samband med turnerandet tog sin tribut till slut. Tim Bergling var kort och gott inte den personlighetstyp som klarade av det liv han var tvungen att leva. Det förvånar mig inte att han dog eller kanske valde att själv avsluta sitt liv.

Själv visste jag knappt vem Avicii var innan han dog, jag lyssnar inte på den typen av musik. 

ANNONS
Av Karsten - Tisdag 3 april 23:32

Är det fler än jag som stör sig på kvällsblaskornas löp när någon kändis dött. Som nu när Lill-Babs dött kan man förvänta sig löp av typen: "Så dog Lill-Babs" eller "Lill-Babs sista tid" en typ av journalistik som ger läsarna ett löfte om att man vet exakt hur det gick till när hon drog sitt sista rosslande andetag. Nu kanske de har den goda smaken att inte köra denna typ av journalistik när det gäller en så folkkär artist som Lill-Babs, men skulle det vara någon mindre känd så är denna typ av sensationsmakeri väldigt vanlig. Man frossar i cancer och andra sjukdomar som kändisar haft och dött av. Ta bara exemplet med Benny Fredriksson som föll offer för fittstimmet och "Metoo" rörelsen där drog man sig inte för att skriva ut att han tog livet av sig. Annars brukar man linda in sådana uppgifter om det rör sig om någon omtyckt person. Huset Bonnier gör vad som helst för att sälja lösnummer, för dem är det bara pengar som gäller. Där kan man verkligen tala om: "Den enes död den andres bröd".

Av Karsten - Tisdag 3 april 17:53

Nu avlider svenska folkets så kallade "folkkära" artister på löpande band. 3 mars dog låtskrivaren Kenneth Gärdestad, 5 mars operasångerskan Kerstin Dellert, 25 mars rockaren Jerry Williams och så nu idag svensktoppsartisten Barbro Lill-Babs Svensson. 

Det känns lite vemodigt att artister man växt upp med som barn går ur tiden, roliga gubbar som Povel Ramel, Martin Ljung, Tage Danielsson, Hasse Alfredsson, Gösta Ekman och så musikartister som dör en efter en. Ja en del dog ju redan i ens ungdom som Brian Jones, Jimmie Hendrix och Janis Joplin som alla knarkade ihjäl sig. Med en del artister känns det som de alltid ska finnas där och när de dör så blir det väldigt tomt. Det gäller även artister som man kanske inte var världens största fans av, men man var van vid att de alltid dök upp i TV-rutan och så plötsligt var de borta.


Man kan nog säga att de som blev "folkkära" var en produkt av statstelevisionen med sina två kanaler. Hela svenska folket såg programmen och man pratade om deras uppträdande i fikarummet dagens efter. I dagens mediebrus drunknar alla som inte sticker ut på ett exceptionellt sätt. Det är inte bara hundratals kabel-TV kanaler som slåss om publikens uppmärksamhet, det är även sociala medier och YouTube. Vi lever i ett informations och mediebrus som är mer än stressande. 

Av Karsten - Tisdag 27 mars 19:16

Sossarna går till val på att återföra ordning och disciplin i skolan. Man ska införa ett "ordningskontrakt" mellan skola, elever och föräldrar. För mig låter detta som en typisk svensk byråkratisk produkt, ett papper med lite text som parterna skriver under men som ingen följer. Stökiga elever kommer att fortsätta vara stökiga hur många kontrakt de än tvingas skriva under. Visst man talar om att kunna skilja de stökigaste eleverna från undervisningen, men vem ska dra gränsen? När jag gick i plugget så fanns det något som hette OBS-klasser (observationsklasser) där satte man alla dumskallar som inte kunde lära sig läsa och skriva samt alla bråkstakar som störde ordningen. På den tiden fanns det betyg i uppförande och ordning, ett nedsatt betyg i dessa "ämnen" betydde att ingen arbetsgivare ville anställa en, man var hänvisad till jobb som hamnsjåare eller springpojke. 


Nuförtiden verkar det som lärarna är livrädda att underkänna elever och därmed hänvisa dem till ett osäkert liv, man är alldeles för snäll mot eleverna och speciellt invandrarelever. Att en elev inte gjort sig besväret att lära sig prata en begriplig svenska är ingen förmildrande omständighet, tvärtom. Är man född och uppvuxen i Sverige och gått i svensk skola är det minsta man kan begära att personen tala en begriplig svenska och ingen djävla rotvälska från Rinkeby eller Rosengård. Den kulturrelativism som vänstern odlat har gjort att man accepterar att folk talar en bruten staccato svenska. Ja ni vet själva - "Hej du mannen, häftigt broder kolla svennehoran o.s.v." Gangsterrap och graffiti har upphöjts kultur när det i själva verket rör sig om en demoraliserande musikgenre och rent kladdande och nedsmutsning. Ett bra tyskt begrepp är "entartete kunst und musik".

Av Karsten - Måndag 26 mars 20:58

Det var ju tråkigt att Erik Fernström gick bort, men jag kan inte påstå att jag saknar Jerry Williams. Mot slutet av sin "rock" karriär var ju karln en parodi på sig själv. Har alltid gillat Rock and Roll men förstod aldrig Jerry Williams storhet som artist. Minns att han gick hem hos raggarna på sextiotalet när han lirade med The Violents. 

Av Karsten - 30 december 2017 22:37

Så närmar sig den sista dagen på 2017 i morgon söndag övergår detta år till 2018. Den största händelse vi svenskar har att se fram emot är valet i september, ett ödesval där invandringsfrågan kommer att ha en framskjutande plats. Denna fråga hänger samman med en rad andra frågor som gruppvåldtäkter, gängkriminalitet, gettoiseringen av våra förorter, den totala inkompetensen hos polis och rättsväsende.

Valet kan mycket väl utmynna i en mycket komplicerad parlamentarisk situation om de övriga sju partierna eller hur många som nu klarar sig över fyraprocentsspärren bestämmer sig för att fortsätta hålla SD utanför allt politiskt inflytande. Vad gör de om SD får 25 - 30 procent av rösterna? Kan man kalla det demokrati om man nonchalerar närmare en tredjedel av väljarna? 

Egentligen är det svenska valet bara en skitfråga i det stora hela, med en galen gammal gubbe i Vita Huset som hotar världen med krig för att han retat upp sig på en ung diktator med världens fulaste frisyr. Med ett Mellanöstern i kaos och konflikt, där Israel Palestinaproblemet är det största och mest olösbara. Med Kina och Indien som är på väg från jordbruksnationer till moderna industrinationer där båda satsar på att skaffa sig moderna arméer, flottor och flygvapen. 


Man får ångest och ont i magen när man tänker på framtiden eller bristen på framtid. Alla är överens om att i ett eventuellt globalt kärnvapenkrig finns bara förlorare, ändå satsar USA på en offensiv krigsmakt medan både Ryssland och Kina satsar på försvar. De sistnämndas försvarsbudget är sammanlagd mindre än USA:s krigsbudget. Det ser dystert ut för mänskligheten, med ett överbefolkat Afrika där folk flyr fattigdomen och korruptionen och gör allt för att komma till Europa. Ett Europa som är djupt splittrat i flyktingfrågan där många EU-länder vill bygga en mur mot omvärlden. Jag tror de flesta så kallade demokratier går mot ett mer totalitärt styre, mer kontroll och övervakning. 


De flesta tycks inte bry sig de ägnar sig åt ytliga nöjen och glada så länge de kan konsumera all skit som produceras. Vi är fångar i ett mentalt fängelse som vi själva varit med om att bygga, omedvetna och naiva har vi låtit de finansiella krafterna få övertaget över politiken och det vi kallar demokratin. Vi är slavar under reklamen och kommersialismen bara för att ett fåtal ska bli ännu rikare och mäktigare. Ju dummare vi blir desto enklare blir vi att styra och manipulera. Men de flesta vill inte erkänna att de är dumma och obildade, de läser smörjan som kultureliten vräker ur sig på DN:s debattsidor och tror sedan att de är smarta för att de tagit till sig dessa erbarmligt korkade idéer. Jag säger som punkarna på 1970-talet: NO FUTURE!

Av Karsten - 5 december 2017 17:35

På bara några år har reklamen i pressen och på TV för olika former av nätkasinon och nätpoker ökat hundrafalt. I gratistidningen Metro kan man vissa dagar finna två tre helsidesuppslag som gör reklam för spel och utlovar att du som läsare kan bli mångmiljonär. På nästa sida kan man finna en annons för snabblån, snacka om att pressen saknar allt vad moral heter. Var och vartannat TV-program verkar sponsrat av något nätkasino, det är Bet365 eller norska Folkeautomaten, eller den där djävla älgen med sin kasinostuga. Det vilar något sjukt över denna utveckling. På 1970-talet när jag var i Indien spelade alla människor där som galningar i olika lotterier och andra former av hasard. Det var oftast de allra fattigaste som satsade sina sista pengar på att bli rika genom en lotteri vinst.  

Är det där Sverige är idag? Ett djävla uland där folk istället för att arbeta spelar nätpoker i hopp om att vinna den stora potten. Alla former av reklam för spel och dobbel bör likställas med sprit och tobaksreklam och förbjudas.

Presentation


En akademiker som delger sin omgivning sina ocensurerade tankar och funderingar i en sann nihilistisk och misantropisk anda.

Fråga mig

11 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Elake-Karsten med Blogkeen
Följ Elake-Karsten med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se