Inlägg publicerade under kategorin Politik

Av Karsten - Söndag 13 okt 20:23

Finns det något mer förutsägbart än en svensk partiledardebatt i TV? Åtta pajasar smyger som katter kring het gröt, man pratar runt problemen och gör allt för att förringa dem allt medan två programledare försöker ge ett sken av seriositet över spektaklet.


Alla vet innerst inne att miljö- och klimatfrågor är ett globalt problem, även om utsläppen blir noll i Sverige blir inte klimatet bättre här då atmosfären delas av alla jordens nationer. Det hela handlar om en innerstadselit som sitter i sina dyra bostadsrätter och får klimatångest och därför kräver att landsbygdsbefolkningen ska bära huvudbördan. Den svenska klimatdebatten är ren plakatpolitik, man tuggar om samma begrepp om och om igen, omställning, nollutsläpp, klimatsmart, elbilar, elcyklar o.s.v


MP fortsätter att odla myten om att alla asylsökande är flyktingar som flyr för sina liv, en empatisk plakatpolitik som visar vilket extremt parti miljömupparna är. Annie Lööf hakar givetvis på MP:s empatiska plakatpolitik och börjar yra om humanism och flyktingar på rangliga båtar på Medelhavet.

Hoppas alla som ser debatten inser att vi har en sinnessjuk svetsare som statsminister som häver ur sig vilka otidigheter och galenskaper som helst för att försöka ta några poäng i det grumliga vänsterliberala träsket. Han verkar tro att väljarna är så dumma att de tror på jultomten.

Löfven är så korkad så han tror att 100 procent av EU-pengarna hamnar hos flyktingarna i lägren i Turkiet och inte ett öre i Erdogans fickor. Snacka om att vara naiv och blåögd.

I Annie Lööfs förvridna värld är 18 - 19-åringar små barn som ska återförenas med sina föräldrar. Hon har inte fattat att debatten har passerat denna punkt för länge sedan, folk har genomskådat snacket om små barn och vet att med dessa avses unga män som våldtar, misshandlar och rånar svenskar. Sverige står inför jättestora utmaningar, säger Annie Lööf, detta betyder på ren svenska att vi står inför jättestora problem.


Aktuellt tog upp fallet med den man som fick sin bil nerkladdad med ägg av ett ungdomsgäng, vad man inte sa var etniciteten hos detta gäng. Jag har svårt att tänka mig att ett gäng blonda blåögda svenska ungdomar ger sig på en ensam man och slår av honom käken och slår ut hans tänder. Bara det att polisen inte gripit några gärningsmän talar för att det rör sig om utomeuropeiska nyanlända unga män. Ta detta som utgångspunkt i debatten om kriminaliteten.


Per Bolund är nog det största och vidrigaste kräk MP lyckats få fram, en mer osympatisk person får man leta efter. Den dag MP kom in i Sveriges riksdag var en mörk dag för svensk politik. Ett litet vänstervridet extremistparti med en dunkel ideologi. Att diskutera gängkriminalitet utan att sätta det i samband med massinvandringen är rent idiotiskt. Alla vet att innan massinvandringen tog riktig fart fanns bara MC-gängen som hotade samhället, detta hot var försumbart i jämförelse med det hot de kriminella invandrargängen utgör. Stefan Löfven har inga svar på hur man ska tackla den grova brottsligheten, han försöker snacka bort problemet om straffrabatt med att börja yra om fler poliser. Hade Sverige inte tagit in en massa unga män från muslimska dysfunktionella kulturer hade vi inte haft den kriminalitet vi har idag, så enkelt är det.


Det är bara att konstatera vi leds av partier och partiledare som har föga verklighetsförankring, de lever i ett önsketänkande om hur samhället ska vara. De är som strutsen sticker huvudet i sanden, något enstaka parti har ena ögat ovanför sanden periodvis. En sådan som Jonas Sjöstedt har ju överhuvudtaget inte i svensk politik att göra. Han är en relik från sovjettiden. Stoppa all invandring och börja slänga ut dem som kommit de senaste trettio åren så försvinner mycket av samhällsproblemen.


ANNONS
Av Karsten - Onsdag 9 okt 13:14

Fem dagar till innan avstängningen från Twitter hävs, rätt skönt att koppla av från Twitters korta och komprimerade form, svårt om man vill lägga ut texten och gå djupare in i en problematik. 

Som det här med cannabis som tycks vara så kontroversiellt och svårt att hantera för svenskarna som fått sig itutat att all cannabis är "knark". Det stigmatiserande och demoniserande begreppet "knark" är ganska unikt för Sverige, i andra länder pratar man om droger- drugs vilket är betydligt neutralare. Hela den svenska narkotikadebatten har präglats av en osaklig skräckpropaganda vars huvudsaklige arkitekt var doktor Nils Bejerot som var anställd som polisläkare vid Stockholmspolisen. Med andra ord så såg Nils Bejerot huvudsakligen narkotikans verkningar på samhällets bottenskikt och som han sedan byggde upp sin rigida syn på droger på. Nils Bejerot var anhängare av epidemi teorin, han ansåg att drogmissbruk spreds som ett virus från person till person och att man därför var tvungen att isolera drogbrukarna från resten av samhället. Han tyckte kort och gott att man skulle isolera alla narkomaner på en öde ö.


I slutet av 1960-talet hade det svenska samhället konsoliderat sin syn på narkotika och narkomaner, där man ansåg att exempelvis cannabis var en osvensk företeelse som inte hörde hemma i den svenska kulturen. Cannabis sorterades in under begreppet "knark" tillsammans med heroin, morfin, amfetamin, kokain och andra starkt beroendeframkallande droger. Synen på narkomaner och narkomani präglades av en starkt moraliserade attityd där man ansåg att narkomanen led av karaktärsstörningar och att hans missbruk var en följd av en dålig och svag karaktär. Att narkomani skulle vara en sjukdom var man på den tiden helt främmande för. Hela denna demoniska syn på narkomani manifesterade sig i en reklamkampanj 1969 där man tapetserade de svenska städerna med stora dödsannonser där det stod att narkotikan tog vederbörandes liv. Affischerna var typ 2,5 meter gånger 1,5 meter och kostade väl skattebetalarna en förmögenhet. Har försökt leta efter bilder på dessa affischer men tydligen har censuren varit effektiv och detta är en politisk kampanj man idag helst vill glömma. 


Idag vet de flesta som prövat på cannabis att samhällets propaganda är ren och skär lögn. Cannabis är inte mer beroendeframkallande än alkohol, snarare mindre. Man utvecklar inget fysiskt beroende av cannabis till skillnad mot exempelvis opiater. Vad gäller cannabis psykosframkallande verkan så är detta en individfråga, är man disponerad för att utveckla psykoser eller lider av schizofreni så bör man inte röka cannabis. De som drabbas av cannabispsykos hade förmodligen utvecklat denna psykos ändå förr eller senare.

De som starkast motsätter sig en avkriminalisering eller legalisering av cannabis är olika föreningar som har som mål ett narkotikafritt samhälle. Detta är idag en naiv orealistisk dröm, narkotikaindustrin omsätter lika mycket pengar som de största oljebolagen. Att tro att man kan stoppa dessa krafter med lagstiftning eller olika kampanjer är infantilt. Man måste ompröva hela synen på narkotikapolitiken och gå från repressiva juridiska åtgärder till skadereduktion.


Som första åtgärd bör man avkriminalisera allt drogmissbruk då det i grunden är en sjukdom och man straffar inte sjuka människor. Cannabis är mest att betrakta som en harmlös rekreationsdrog, i all synnerhet i jämförelse med alkohol där vi av erfarenhet vet att folk kan bli aggressiva och stökiga. Cannabis har på de flesta människor en lugnade och inåtriktade effekt, man blir filosofisk och meditativ när man rökt cannabis. Betraktar men sedan cannabis i ett vidare perspektiv så vet man att cannabis har vissa medicinska effekter, exempelvis minskar cannabis trycket i ögat hos dem som lider av starr. Studier har också visat att cannabis har en positiv inverkan på vissa typer av cancer exempelvis gliom en typ av hjärncancer. I kombination med kemoterapi har cannabis påskyndat läkningsprocessen vid gliom. I Israel har man forskat på cannabis medicinska egenskaper ända sedan 1960-talet,medan man här i Sverige lade all tid på att demonisera drogen och dess användare. Tusentals unga människor hamnade i polisens belastningsregister enbart för att de hade rökt cannabis.


Tyvärr med facit i hand är det bara att inse att vi lever i ett ganska efterblivet land, där man odlat en moraliserande syn på droger. Man har haft sitt statliga alkoholmonopol och sett droger som cannabis som en oönskad inkräktare i den svenska kulturen. Cannabis kom till Sverige med jazzmusiken och sågs då som något osvenskt som inte passade in i den svenska kulturen. Detta gjorde att man tidigt kom att inta en känslomässigt grundad attityd där man moraliserade mot drogen. Man ansåg att det var nog med alkoholen och att cannabis därför var något oönskat i Sverige. Vad folk i allmänhet tyckte var det ingen som tog reda på då Sverige på den tiden var en socialdemokratiskt styrd enpartistat där staten talade om för folk vad de skulle tycka och tänka. Den politiska eliten tog snabbt ett beslut att man skulle ha nolltolerans och verka för ett narkotikafritt samhälle där alla oönskade droger skulle klassas som "knark". Denna rigida syn ser vi än idag efterverkningarna av, trots det har vi aldrig haft så stora narkotikaproblem som idag. Narkotikan formligen flödar på den svenska marknaden. Kriminella invandrargäng har tagit över försäljningen av cannabis från de fredliga hippies som från början sålde drogen i Sverige.


Ingen förändring är synlig så länge det finns debattörer som kopplar samman cannabis med terrorism och våldsamt beteende. Svenskens sjukliga vördnad för auktoriteter får honom att ta sådant dravel som fakta om det kommer från en professor vid Karolinska Institutet. Doktor Nils Bejerot har fått en rad värdiga efterträdare som kan föra den rigida svenska synen på droger och cannabis vidare. Att denna rigida syn är kontraproduktiv ser vi på svenska ungdomars allt liberalare syn på främst cannabis. Runt om i vår värld legaliserar allt fler länder cannabis medan Sverige står kvar och stampar på samma ställe de gjorde 1969.

ANNONS
Av Karsten - Fredag 27 sept 12:10

Fram till valet 2022 har vi god tid på oss att omarbeta ett otidsenligt valsystem som ger tillfällen till omfattande fusk och manipulation. Få länder om något har enskilda valsedlar för var och ett av de deltagande partierna, de flesta har ett system med vallistor där man kryssar för eller med en tång klipper hål för det alternativ man väljer. Genom att ha en enda vallista eller tre vallistor - en för riksdagsvalet, för kommunalvalet och en för landstingsvalet så undanröjer man möjligheten att ta bort valsedlar. 


Ända sedan SD dök upp på den politiska arenan har folk på vänsterkanten plockat bort deras valsedlar från ställen och slängt dem. Vidare har vi fått fenomenet klanröstning där invandrare från dysfunktionella ickedemokratiska kulturer röstar kollektivt. De röstar på det alternativ som deras religiösa ledare uppmanar dem till. Vill våra makthavare upprätthålla tilltron till demokratin måste valsystemet vara vattentätt och befriat från möjligheten att manipulera. Ju mer våra makthavare garanterar att inget valfusk förekommer desto misstänksammare bör väljarna bli. Svensken är av naturen godtrogen och har en sjuklig tilltro på sina auktoriteter, något som makthavarna utnyttjar.


Så fram tillvalet 2022 ta fram en vit lista, en blå och en gul, där vi kan kryssa för eller klippa hål för det man vill rösta på. Tycker man från maktens sida att detta är för krångligt så bör man begränsa möjligheten för medborgarna att delta i valet för är man så dum så man inte klara av att sätta ett kryss eller klippa ett hål är man inte mogen att delta i allmänna val. Analfabeter bör inte få rösta!

Av Karsten - Onsdag 11 sept 13:08

Jag skräms av bristen på engagemang hos svenskarna, de flesta är ganska medvetna om det folkutbyte som pågår men få protesterar. Själv växte jag upp i det homogena Sverige där en invandrare sågs som en kuriositet. Ett tryggt men lite grått och tråkigt sossestyrt Sverige. I skolan lärde man sig läsa, skriva, räkna, geografi, historia, kristendomskunskap och andra konkreta ämnen. Värdegrund och ideologiskt orienterade ämnen var tabu i den objektiva skolan,skolan skulle stå fri från politik och annat. Det var upp till föräldrarna att ge barnen den värdegrund de ansåg vara lämplig.


Det var först under 1970-talet som man började se invandrare som ett vanligt inslag i gatubilden,det var främst invandrare av europeiskt ursprung. I mitten av 1980-talet hade dock bilden ändrats då stora mängder irakier, iranier och palestinier samt chilenare sökt politisk asyl i Sverige. Dock var volymerna så små att några parallellsamhällen ej hade hunnit uppstå. Politiskt hade invandringsfrågan kommit upp på agendan och under 1990-talet dök Ny Demokrati upp som en reaktion på de övriga partiernas invandringsvänliga attityd. SD hade bildats 1988 men var ännu en marginell politisk företeelse utan något inflytande.


Det är under 2000-talet som den riktiga massinvandringen tar fart. EU-medlemskapet gör det möjligt för folk som kommit in i EU-zonen att söka sig till de länder som hade de generösaste bidragssystemen. Utomeuropeiska invandrare som bott flera år i Tyskland kunde söka sig till Sverige och som papperslösa under nya falska identiteter söka asyl i Sverige. Sverige hade under en lång rad år tagit emot fler asylsökande per capita än något annat EU-land, Nederländerna kom på andra plats långt efter Sverige. Själv insåg jag det ohållbara i situationen redan i mitten av 1980-talet och började propagera för en återhållsam migrationspolitik. Sådant ansågs på den tiden som ren rasism och ett utslag av främlingsfientlighet. 


Det politiska klimatet var minst sagt fientligt mot de svenskar som propagerade för en återgång till ett mer homogent Sverige. Vi fick höra att det inte fanns någon specifik svensk kultur och att alla som bosatte sig i Sverige var automatiskt svenskar. Redan då insåg jag att gettoiseringen av våra förorter skulle leda till kriminalitet och ett ökat våld i samhället. Ytterst få lyssnade på de varningar som ibland lyckades publiceras på tidningarnas insändarsidor. Det var som om politikerna blivit fartblinda. När SD så kom in i riksdagen så var det politisk isolering som gällde. 


Det var först med den katastrofala kollapsen av asylpolitiken hösten 2015 som vanligt folk började vakna upp och förstå vad som var å färde. Socialdemokraterna förhindrades av MP att stänga gränsen med hot om att spräcka regeringen. Detta kom att innebära att 163 000 företrädesvis unga män från muslimska områden sökte asyl i Sverige. I spåren på denna invasion följde en rad gruppvåldtäkter riktade mot unga svenska flickor. Detta fick svenskarna att vakna upp ur sin dvala och SD gjorde sitt bästa val hittills 2018 trots ett omfattande valfusk. Detta räckte dock inte då övriga partier ingick en ohelig allians för att hålla SD borta från makten och allt politiskt inflytande. 7 klövern kunde fortsätta med sitt folkutbyte.


Svenskarna förstår inte att de styrs av cyniska lakejer som går globala intressens ärenden och som inte ser några problem med att byta ut svenskarna mot afrikaner och araber. Svensken går sin egen undergång tillmötes om han inte med kraft sätter stopp för den nuvarande politiken och kräver en återvandringspolitik där alla som inte anpassat sig blir av med sitt medborgarskap och kastas ut ur landet. Låt oss tömma dessa stinkande getton som uppstått likt cancer bölder på samhällskroppen och få ett slut på de kriminella gängens skjutande. Med gemensamma ansträngningar och genom att lägga humanism och empati på hyllan så kan det lyckas.


Tyvärr så inser jag att svensken är en självutplånade syltrygg  som aldrig kommer att förmå resa sig mot sina auktoriteter och ta saken i egna händer. Han kommer snällt att tyna bort som unik folkgrupp i ett mångkulturellt kaos skapat av dunkla globala intressen. Svensken går sin egen undergång till mötes då han i val efter val röstat fram samma usla inkompetenta företrädare som fortsätter importen av outbildade människor från dysfunktionella kulturer.

Av Karsten - Lördag 3 aug 19:52

Det som hände rapstjärnan ASAP Rocky kan bara hända i en "bananrepublik" som Sverige. Rocky och hans enturage blir trakasserade av två kraftigt påtända afghaner i övre tonåren. Rocky tröttnar till slut efter att åtskilliga gånger bett afghanerna sluta att förfölja dem och kastar den ene afghanen i marken. Afghanen som fattat att man kan få skadestånd i Sverige tillfogar sig själv skador med en söderslagen flaska som ligger på marken och beger sig till närmaste polisstation för att göra en anmälan. 


Anmälan hamnar på bordet hos en fjollig bög och mediakåt åklagare som ser en chans att hamna i TV-rutorna hos likasinnade över hela världen. Han häktar Rocky och hans två livvakter och anklagar dem för misshandel av normalgraden. Efter att Leif GW Persson i TV uttryckt misstankar om att åklagaren i fallet söker kändisskap genom åtalet skiljs han från fallet och en annan mera grå tjänstemannatyp övertar åtalet. Redan här inser man att Sverige inte är ett normalt land.


Det hela eskalerar med att USA:s president lägger sig i saken och skickar ett brev till Sveriges statsminister Stefan Löfven och uppmanar denne att se till att Rocky släpps ur häkte så fort som möjligt. Kortfattat svarar dumskallen Löfven att han kan inte lägga sig i svenskt rättsväsende då detta, åtminstone på pappret, står fritt från politisk påverkan. Trump svarar med att sända sin gisslanförhandlare till Stockholms tingsrätt som observatör och politisk påtryckning. Man är nog inte helt omedveten om att den impulsive Trump mycket väl kan surna till och lägga sanktioner på svensk import av exempelvis krigsmateriell från USA. Tänk er Gripen utan reservdelar till den amerikanska motorn.


Efter en farsartad och hårt media bevakad skådeprocess släpps Rocky i väntan på domen och tar ett privatplan hem med sina livvakter. Trump twittrar glatt att "It was a Rocky Week, get home ASAP A$AP!"

 
Av Karsten - Torsdag 25 juli 14:04

Vill man göra en analys av ett samhälles mått på demokrati och öppenhet så ska man studera dess polisväsende och underrättelsetjänst. Har ett samhälle en hemlig politisk polis som kartlägger folks åsikter och ett underrättelseväsende som knappt är känt utanför regeringskretsarna så balanserar det på diktaturens brant. 


Sverige skapade vid krigsutbrottet 1939 den Allmänna säkerhetstjänsten som kom att sortera under polisen och försvarsmakten. Allmänna säkerhetstjänsten (1939 - 1945) var inte känd av allmänheten och det saknades demokratisk insyn. Under dessa år skapades ett hemlighetsmakeri och en form av statlig laglöshet då något ordentligt regelverk aldrig upprättades. Under krigsåren skötes den militära underrättelseverksamheten av C-byrån som sorterade under Försvarsstabens underrättelse avdelning.


Den civila övervakningen sköttes av Centralbyrån som avlyssnade telefoner, öppnade brev, pejlade radiosändare samt kontrollerade alla allmänna samfärdsmedel. En särskilt inrättad Spanings byrå som sköttes av statspolisintendent George Thulin höll koll på alla misstänka medborgare med avvikande politiska åsikter. Det praktiska jobbet sköttes av Stockholmspolisens 2:a avdelning, kriminalpolisens 6:e rotel, under kommissarie Martin Lundquist. Kommunister sattes i interneringsläger eller skickades som inkallade till tvångsarbete i Norrland. Det upprättades en rad s.k interneringsläger som i praktiken inte var något annat än koncentrationsläger som stod under överinseende av Tage Erlander som var biträdande socialminister.



Detta hemlighetsmakeri fortsatte sedan under kalla kriget då man inrättade T-kontoret som en ersättning för C-byrån som lades ned. Chef för T-kontoret som stod för Tekniska kontoret var filosofie doktor Tede Palm en anonym tjänsteman som skrivit avhandlingar om bl. a. Germanernas trädkult. De viktigaste verksamheterna var signalspaning genom FRA:s försorg samt Marin byrån som fick information av sjökaptener inom handelsflottan om marina aktiviteter i främmande hamnar. Man hade även folk som regelmässigt höll koll på trafiken genom Öresund. En som kom att bli knuten till T-kontorets verksamhet var en ung löjtnant vid reserven vid namn Olof Palme. Han hamnade i en avdelning som sysslade med militärpolitisk analys. Andra politiska kändisar som var knutna till verksamheten var Gunnar Jarring och Sverker Åström.


Den verkliga katastrofen för svensk underrättelsetjänst kommer i början av 1960-talet då det blir maktskifte på en rad viktiga poster, Sverige får en ny ÖB och Erlander ersätts av Olof Palme. Även inom de högre militära staberna sker en omorganisation. Chefen för en avdelning kallad B-byrån, Birger Elmér en pålitlig påläggskalv inom det socialdemokratiska partiet börjar köra sitt eget race och bryter ut B-byrån ur den övriga organisationen och detta blir embryot till det som kom att kallas IB eller Informations Byrån, av vissa uttytt Information Birger. 


Det som var det häpnadsväckande med IB var att man bildade en avdelning kallad IB/03 som hade som uppgift att registrera kommunister. IB hade en lokal ute i Solna som doldes bakom täckföretaget AB Collector och ett annat företag som tjänade som täckmantel var parfymeriföretaget Oriflame som låg i en fastighet på Grevgatan 24 som ägdes av Birger Elmér som också hade sin privata våning i samma hus. Elmér verksamhet kom givetvis i konflikt med SÄPO som polisens gamla Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning döps om till. Den stora katastrofen kom när Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade IB:s olagliga registerverksamhet på 1970-talet. En verksamhet där Hans Holmér och Ebbe Carlsson var inblandad i, det som kallades "Sjukhus skandalen" i Göteborg 1975 där man kartlade kommunister inom sjukvården. IB försvann liksom dess chef och verksamheten döptes om till GBU - Gemensamma byrån för underrättelser. 


Genom hela Sveriges historia har man hållit sig med hemliga organisationer som haft som uppgift att registrera medborgares politiska hemvist. Organisationer som stått utanför all demokratisk kontroll och som saknat lagstadgade instruktioner. Under T-kontorets tid så redovisade Tede Palm verksamhetens ekonomiska utlägg till statsminister Erlander varpå man sedan brände upp dem. Något sådant hade exempelvis CIA aldrig kunnat göra. Sverige är så nära en polisstat och diktatur man kan komma.

Av Karsten - Fredag 12 juli 12:37

Poster inom den offentliga förvaltningen och inom rättsväsendet bör inte befolkas med extremister. Varken politiska eller sexuella ytterligheter bör inneha offentliga tjänster för att därigenom garantera ett visst mått av objektivitet, sans och måtta. Ta exempelvis den åklagare som håller i fallet med raparen ASAP Rocky som för mig framstår som en extremt mediakåt bög. Kan verkligen ASAP Rocky garanteras en opartisk behandling av rättssystemet när en människa med extrema och avvikande böjelser håller i processen? Bara en sådan sak som att de s.k brottsoffrens provokation av ASAP Rockys entourage bortses helt ifrån. Skälen för häktning är också väldigt tunna, det verkar mer som att bara för att gärningsmannen är en kändis så lägger man krut på ett fall som i vanliga fall hade avskrivits av polisen. Samma sak som gällde i fallet med Julian Assange och Jean Claude Arnault som båda föll offer för ett mediedrev och en formlig häxjakt påeldad av Metoo-rörelsen. 


I fallet ASAP Rocky rör det sig om s.k ensamkommande afghaner som förföljde och trakasserade följet. Vi vet alla att denna "icke asylberättigade" grupp omfattas av etablissemangets särskilda omsorg. Man gav dem gymnasie-amnesti helt i strid med gällande asyl- och flyktingregler efter påtryckningar av organiserade grupper av s.k batikhäxor. Sverige har blivit extremernas och absurditeternas förlovade land där normala rättsprinciper upphävts. Detta blir synnerligen allvarligt när utländska medborgare faller offer för enskilda tjänstemäns absurda handlande. Händelser som de med ASAP Rocky, Julian Assange och Jean Claude Arnault hade förmodligen aldrig inträffat i 1950 - 60-talets Sverige då vi fortfarande var en normalt fungerande nation där HBTQ-lobby och feminister fortfarande inte fått något inflytande. Den tidens tjänstemän försöket hålla sig politisk och värdegrundsmässigt neutrala så som statstjänstemän förmodas bete sig i en normal nation. 


Tänk er själv hur det hade sett ut med en queerperson som statsminister, som kom till riksdagen utklädd som drag queen och uppträdde med fjollig attityd och yviga gester. Vi hade blivit utskrattade av omvärlden medan det inhemska medieetablissemanget höjt arrangemanget till skyarna och sagt att nu har Sverige gått i bräschen och att vi är ett föredöme för omvärlden. Frågan är hur länge dessa galenskaper ska få fortsätta, hur länge genustokarna ska få diktera agendan och på sikt sänka landet? Det är förmodligen bara vi lite äldre som upplevt ett normalt Sverige som reagerar på all galenskap, för den yngre generationen som inte upplevt något annat än absurditeter så ter detta sig som något normalt, speciellt som skolan lär dem genustokerier, feminism, värdegrunder och andra mentala vansinnigheter.

Av Karsten - Onsdag 3 juli 12:20

Så är den årliga politiska cirkusen igång i Almedalen på Gotland. Den politiska eliten, media och de penningstarkaste lobbygrupperna möts och försöker få det hela att framstå som folkligt och spontant. Sanningen är nog att flertalet väljare och medborgare skiter blankt i vad eliten har för sig i Almedalen. De kan stå där och spy sin galla över näthatet, nazisterna och trilskande medborgare. Almedals-veckan har förvandlats till en kassako för arrangörerna. Det som började med att Olof Palme hoppade upp på ett lastbilsflak och höll ett anförande har förvandlats till ett kommersiellt jippo för eliten. 


Då striden står mellan folket och eliten, mellan populisterna och de globalistiska betongpartierna så är det som sker i Almedalen ganska ointressant. Det är samma personer som år efter år framträder med samma enfaldiga budskap, politiskt är Sverige lika statiskt som en armerad betongpelare man vet redan vad som komma skall. Samma politiska kommentatorer står och recenserar samma politiker som förra året. Den enda skillnaden är att i år regnar det istället för förra årets sommarhetta. 

Presentation


En akademiker som delger sin omgivning sina ocensurerade tankar och funderingar i en sann nihilistisk och misantropisk anda.

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Elake-Karsten med Blogkeen
Följ Elake-Karsten med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se