Inlägg publicerade under kategorin Politik

Av Karsten - Måndag 8 april 13:31

De farligaste medborgarna i ett samhälle är maktens medlöpare, de människor som blint vänder kappan efter vinden och följer den politiska makt som för tillfälligt styr. Denna kategori utgör alltid en stor grupp i ett samhälle och speciellt i det svenska samhället där de flesta medborgare präglas av den medfödda konflikträdslan som gör att de inte vill gå i opposition. De medborgare som blint följer makten känner sig alltid delaktiga och starka hur vansinnigt makten än utövas. Det var denna tysta viljesvaga flock som gjorde att nazisterna kunde ta makten i Tyskland, det var de som gjorde att socialdemokratin ostört kunde styra i Sverige under 44 år. Osjälvständiga människor som vill ledas är farliga om fel ideologi styr ett samhälle. 


De farligaste människorna ut maktens synvinkel är de som är individuella och som tänker självständigt. Politiskt medvetna självständigt tänkande medborgare är de som verkligen garanterar en levande demokrati där tankar och idéer stöts och blöts mot varandra. Därför är det farligt när makten börjar utöva likriktning genom media och annan påverkan med påfund som "värdegrund" och "politisk korrekthet" där medborgarna luras att tro att de måste tänka och tycka i vissa banor för att vara godkända av samhället. Att exkludera människor för deras åsikter hur vidriga de än må vara är inte värdigt en demokrati och strider mot själva principen i demokratin. 


Den brunsmetning av andra partier som Stefan Löfven och andra socialdemokrater ägnar sig åt grundar sig i en osäkerhet över det egna partiets riktning och en känsla av att makten håller på att rinna dem ur händerna. Dagens SD är så långt man kan komma från det parti som under 1990-talet drog till sig skinnskallar och andra suspekta individer, dagens SD är inget annat än ett lite småtråkigt borgerligt konservativt parti. Detta har nog Löfven insett och försöker med nazist och rasistanklagelser skrämma bort väljarna. Felet är bara att de flesta genomskådar detta trams. Vissa partier måste ha en ideologisk motpart för att kunna överleva och det verkar som socialdemokratin förfallit till denna punkt.


Socialdemokratin och vänstern är förlegade ideologier som tog sin näring ur det motsatsförhållande som rådde mellan arbetare och de som ägde produktionsmedlen vid förrförra sekelskiftet. Industrialismen så som vi kände den är ett förlegat kapitel idag då allt är automatiserat och robotiserat. Vi lever idag i ett informationssamhälle där kunskap är makt. I och för sig har kunskap alltid varit nyckeln till makt, problemet idag är att samhället och världen blivit så komplicerade att det är svårt att få en helhetssyn och grepp om det. Vi har fått begrepp som "Deep State" den djupa staten en skugglik maktkonstellation som inbegriper underrättelsetjänster, det militärindustriella komplexet och storfinansiella intressen. Detta har fram till nu varit en tämligen okänt faktor i storpolitiken som man bortsett från.


Den djupa staten fortsätter verka efter sina givna premisser oavsett vem som sitter vid makten eller vilken ideologi som är förhärskande. Maktkonstellationer utanför demokratisk insyn är alltid farliga, så även sammanslutningar som Bilderberggruppen och Trilaterala kommissionen. De flesta medborgare är helt omedvetna om dessa företeelser och tror i sin naivitet att de har medinflytande genom de fria valen vart fjärde år. All folklig makt är en illusion, den existerar inte i praktiken, folk är förslavade även om de inte är medvetna om det. Denna brist på demokrati i kombination med den eskalerande urbaniseringen som inneburit landsbygdens avfolkning är stort problem liksom migrationen från fattiga länder till rika.


Mycket av detta har kunnat ske just på grund av alla dessa politiskt omedvetna medlöpare till makten. Folken i väst hålls lugna genom att man mättar deras hunger medan folk i fattiga delar lockas med att man i väst kan mätta deras hunger. Allt är egentligen bara illusioner uppbyggda för att hålla maktstrukturerna intakta, man spelar ut folk och grupperingar mot varandra efter principen söndra och härska. Hade fler kunnat se genom dimridåerna hade det varit svårare för makten att fortsätta styra ostört.

ANNONS
Av Karsten - Lördag 6 april 17:04

Att kalla sig demokrat innebär inte per automatik att man är antitotalitär, det gamla DDR kallade sig "demokratisk republik" och alla vet att DDR var själva essensen av en totalitär polisstat. Vad utmärker då en fri demokrati som värnar om de fri- och rättigheter som man förknippar med en västerländsk demokrati? För det första garanteras alla medborgare total frihet att tänka och tycka vad de vill, hur avskyvärda deras åsikter än må vara. Var och en garanteras friheten att publicera sina tankar i text och bild på vilka medier det än må vara. Samhället (staten) garanterar medborgarnas rätt att uttrycka sina åsikter utan att drabbas av våld eller andra repressalier från medborgare som inte delar deras åsikter. Ofta är inte detta något större problem i fria demokratier då majoriteten inte hyser några extrema åsikter och har överseende med den lilla minoritet som har avvikande åsikter.


I en fri demokrati håller man med jämna mellanrum fria val där medborgarna får rösta fram de personer man anser vara bäst lämpade att styra samhället. De medborgare som ställer upp i valet får fritt argumentera för sin sak i offentliga debatter och sammankomster. I en fri stat har man direktdemokrati, det vill säga man röstar på en person istället för en politisk ideologi. Detta gör att dugliga medborgare utanför det politiska systemet kan ställa upp till val. Valet till parlamentet eller riksdagen är hemligt, det vill säga ingen kan se vad du röstat på. Den fraktion som erhåller mer än 50 procent av rösterna kan bilda en regering, detta kallas majoritetsregering. Uppnår ingen majoritet kan en minoritetsregering bildas av de parlamentsmedlemmar som kan snacka sig samman och som delar åsikter i de flesta frågor. En minoritetsregering kan fällas av övriga i parlamentet om de så önskar, man utlyser då ett nyval. 


En totalitär stat eller diktatur som det också kallas, kan mycket väl kalla sig demokratisk, ha ett parlament och hålla val, det är bara det att för medborgarna är det som att välja mellan pest eller kolera. Alla partier som ställer upp i en diktatur har ungefär samma åsikter. Friheten att tänka och tycka är inskränkt, staten bestämmer vad man får lov att tycka och offentligt ge uttryck för. Media i form av tidningar, radio och TV är kontrollerade av staten eller samarbetar med staten på så sätt att en sorts självcensur uppstår, man låter inte oppositionella komma till tals helt enkelt. Angiveri är vanligt i denna typ av samhällen, staten uppmanar medborgarna att hålla koll på varandras åsikter och ange dem som hyser avvikande åsikter. I en totalitär stat kan medborgarna straffas i en domstol för att de gett uttryck för fel åsikter eller har fel religion. En diktatur kan också vara en religiös diktatur styrd av präster och där lagarna baseras på religiösa påbud. 


Skendemokratin eller kryptodiktaturen är alltid de svåraste att dissekera och genomskåda då de vanligtvis försöker ge sken av att inte inskränka i medborgarnas fri- och rättigheter, vidare håller de fria val med jämna mellanrum som ger sken av valfrihet. Ofta har man representativ demokrati i en skendemokrati, det vill säga medborgarna får välja ett politiskt alternativ som inom sig utser de som ska representera i parlamentet. Detta gör att systemet ofta präglas av nepotism och vänskapskorruption, det är inte de som är mest kompetenta som utses utan de som har de djupaste vänskapsbanden med partiledningen och partiledaren eller som har en hållhake på partitoppen som gör att de nomineras. I skendemokratin har alla partier som tillåts representera i parlamentet ungefär samma åsikter och grundsyn på hur samhället ska styras. Systemet i sig själv gynnar de som styr det, så det finns ofta inget större intresse för reformer av själva maktsystemet, man biter inte den hand som föder en så att säga.


En riktig diktatur leds ofta av en enda ledare eller av en liten grupp personer, de senare präglar militärdiktaturer som leds av en grupp högre officerare som tagit makten med våld. I en diktatur vet medborgarna vad de får lov att säga och tycka offentligt samtidigt som de är väl medvetna om att alla medier är kontrollerade av diktatorn eller gruppen som styr. Man vet att det som står i tidningen inte nödvändigtvis behöver vara sant utan snarare ska bekräfta suveräniteten i diktatorns politik. Det är ofta lättare att leva i en riktig diktatur än i en kryptodiktatur, då reglerna är tydligare i en riktig diktatur. Man vet vad man får och vad man inte får. En riktig diktatur behöver nödvändigtvis inte vara dålig då arbetarna mycket väl kan vara välavlönade och den materiella standarden kan vara hög.


Detta är mycket beroende på diktaturens förhållande till det internationella kapitalet, samarbetar den och låter internationella konsortier fritt bryta mineraler eller olja så uppstår sällan problem. Problemen börjar ofta när en diktatur eller för den delen en demokrati förstatligar landet resurser och själv vill ha kontrollen över landets tillgångar, då drabbas landet ofta av sanktioner och utländska intressen försöker genom inre konflikter skapa underlaget för ett maktskifte till kapitalets fördel. Detta skedde i Libyen då Gaddafi vägrade få betalt för landet olja i dollar. USA reagerade omedelbar då en av denna nations viktigaste mål är att bevara dollarn som betalningsmedel för olja och guld. Detta förhållande gör att även en riktig demokrati där folket bestämmer skulle ha svårt att hävda sig om folkets vilja går emot USA:s intressen. Mindre länder oavsett om de är totalitära eller fria demokratier måste välja att ansluta sig till antingen USA, Kina eller Ryssland. EU är som union bara att betrakta som en vasallstat till USA.


Detta är väl i korthet en generell analys av vad som skiljer en fri demokrati från en diktatur. Det otäcka är den gråzon som finns mellan båda dessa ytterligheter. Det närmaste man kan komma en riktig fri demokrati är nog Schweiz där man genomför folkomröstningar om tillräckligt många medborgare begär detta. Motviljan mot folkomröstningar är typisk för skendemokratier. Sverige får man nog som Roland Huntford skriver i sin bok "Det blinda Sverige" betrakta som en enpartistat då någon riktig opposition inte existerat. När så SD dyker upp går de andra partierna samman för att utesluta dem från allt politiskt inflytande. Allt tecken på att Sverige inte är något annat än en skendemokrati eller en kryptodiktatur.

ANNONS
Av Karsten - Fredag 5 april 12:24

Det märks på tonen hos socialdemokraterna att de känner hur marken gungar under dem. Ute i Europa är de socialdemokratiska partierna näst intill utrotade i många länder samtidigt som de nationalkonservativa vinner terräng. Folket har tröttnar på vänsterns galenskaper och totala oförmåga att sätta gränser. Man har låtit feminismen övergå i rent manshat och en ren häxjakt många gånger, detta sätter sina spår politiskt. Samma sak gäller asyl- och flyktingpolitiken där man länge hävdade att det inte fanns något tak då Sverige var en rik nation. Idag ser vi att vi inte var så rika som vissa politiker hävdade, man snålar in på äldrevården för att kunna försörja unga afghaner utan flyktingstatus.


Dagligen ser man denna snedvridning i migrationspolitiken, unga nyanlända män kommer i svindyra dunjackor som de rätteligen inte borde har haft råd till om de varit riktiga flyktingar. Brukar passera en klädbutik där de sitter ett gäng araber och hänger på kvällarna, utanför står fyra lyxbilar. Jag tror inte man kan tjäna ihop till dessa på att sälja jeans och T-shirts. Många gånger är affären bara en fasad för annan mer ljusskygg verksamhet, problemet är att samhället har en beröringsskräck att närmare granska och ifrågasätta dylik verksamhet. På nyheterna sa man att kokainmissbruket ökat lavinartat i Sverige och nu förekom även i småorter. Ser man inget samband mellan invandringen och den ökade narkotikahandeln? 


Det är när missförhållandena börjar bli allt för synbara och de etablerade partierna undviker att ta tag i problemet som populistiska nationella partier fyller tomrummet med sin "rädda nationen" retorik och inte blir situationen bättre av att socialdemokraterna ensidigt fokuserar och svara med en förvirrad "konservativa krafter är ett hot mot demokratin i hela Europa" retorik. Den brunsmetning som både socialdemokratin och de liberala krafterna ägnat sig åt har enbart varit kontraproduktiv och mest ägnad åt att boosta de egna leden. Det råder ingen tvekan om att de politiska vindarna har vänt, mycket tack vare den ansvarslösa invandringspolitiken och bristen på integration. Brexit var en följd av invandringspolitiken till England, folket hade tröttnat på denna flod av utomeuropéer som anlände dagligen från Frankrike.


Samma sak här i Sverige fler och fler har fått nog av invandringen och alla de negativa konsekvenser den fört med sig. De senaste årens gruppvåldtäkter och gängskjutningar sköt fart efter den sanslösa flyktingvågen hösten 2015 då 93 procent av dem som anlände var unga muslimska män. Det går inte längre att dölja missförhållandena och de kostnader de för med sig. När BRÅ ville kartlägga etnisk tillhörighet i relation till viss brottslighet så skrek vänstern sig hesa i protest. Samma sak när polisen ville offentliggöra vilka bostadsområden som räknades som särskilt utsatta och problematiska. Vänstersocialisterna vill hela tiden mörka det negativa resultatet av sin generösa asyl- och flyktingpolitik. Vad som är förvånade är att inte den politiska reaktionen kommit tidigare.


När den nu kommer försöker statsmakterna tysta alla kritiska röster med rena censurmetoderna. Man stänger ner YouTube-konton som "Feministinspektionen" och "Granskning Sverige" ivrigt påhejade av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll på Twitter. Är dessa politiker så fartblinda och maktberusade att de inte själva inser vilka metoder de använder? De är ju inte ett dugg bättre än de regimer de själva kritiserar. Faran är att man piskar upp sådana stämningar att våld och hämnd kommer att följa i spåren på ett paradigmskifte. De som nu är förtryckta kommer själva att bli förtryckare. En represiv och censurerande politik brukar aldrig leda till något gott, tvärtom det retar upp folk och får dem att visa sina sämsta sidor.

Av Karsten - Tisdag 12 mars 14:13

Den senfärdighet och motvilja politikerna visat i att ta tag i frågan om islamisk radikalisering och IS har sin grund i den motvilja som funnits att diskutera asyl- och flyktingpolitik i allmänhet. Det har sedan minst 25 år rått ett tabu att diskutera invandringen och de negativa konsekvenserna denna gett upphov till. Speciellt har man från politiskt håll undvikit att diskutera muslimer och islam då man inte velat stöta sig med dessa väljargrupper. Denna motvilja att diskutera islam har varit speciellt stark hos socialdemokrater, miljöpartister och vänstern. 


Nu står vi med frukten av den oansvariga asyl- och flyktingpolitik vi bedrivit de senaste årtiondena. Sverige har släppt in ett oacceptabelt stort antal unga män från MENA-länder varav många varit radikaliserade redan vid ankomsten till Sverige.Man har inte varit lika smarta som exempelvis Kanada som haft en selektiv invandring där man bara tagit emot utbildade och ostraffade personer. Sverige har släppt in kreti och pleti utan att bry sig om att kolla upp deras identitet. Allt har skett i en altruistisk anda där Sverige velat framstå som någon sorts moralisk stormakt, en hela världens socialbyrå. Hit har folk varit välkomna även om de tillhört al Quaida eller IS, även grovt kriminella har kunnat få uppehållstillstånd allt under asylens täckmantel. 


Hade vi haft en öppen och förutsättningslös debatt om asyl- och flyktinginvandring istället för att lägga locket på och kalla alla som inte var för en generös invandring för rasister, så hade dagens situation kanske aldrig uppstått. Istället har vi låtit media och en liten självutnämnd kulturelit diktera villkoren för svensk asyl-och flyktingpolitik. Vi har ständigt fått oss itutade att Sverige är ett rikt land som har råd med en generös flyktingpolitik. Jag är rädd för att vi bara sett början på islamistisk terrorism i Sverige med tanke på hur många unga muslimska män Sverige tagit emot. Vi kommer att få betala ett högt pris för den av regeringen förda flyktingpolitiken.

Av Karsten - Tisdag 12 mars 12:44

Nu ska riksdagen debattera dem man kallar "IS-resenärer" som om det handlade om en turistresa. Hela diskussionen om de med svenskt medborgarskap som deltagit i striderna i Syrien och Irak på IS sida visar hur dysfunktionellt Sverige blivit. Sverige är inte längre en fungerande välfärdsstat det har massinvandringen sett till. Man tog emot 163 000 asylsökande hösten 2015 väl medvetna om att det saknades bostäder, skolplatser, och sjukvårdsresurser. Detta kanske bottnar i det mantra man under årtionden upprepade i invandringsdebatten - Sverige är ett rikt land, vi har råd att ta emot asylsökande.


Uppenbart hade vi inte råd då det saknas pengar till polisen, försvaret, skolan och sjukvården. Politikerna har ljugit för sina väljare, i alla fall alla partier utom SD som velat minska på invandringen. Nu står riksdagen med en het potatis, radikaliserade muslimer med svenskt medborgarskap som valt att åka ner till Mellanöstern och slåss för ett islamiskt kalifat och nu sitter fångna hos kurderna som inte har möjlighet att försörja dem. Har Sverige överhuvudtaget något ansvar att ta tillbaka dessa många gånger utomeuropeiska personer som fått asyl och uppehållstillstånd här eller är barn till föräldrar som fått PUT, bara en bråkdel av de som åkte ner för att slåss för IS är etniska nordbor.


Har man inte förverkat sitt medborgarskap när man valt att ansluta sig till en terrororganisation som ägnar sig åt summariska avrättningar och systematisk våldtäkt på kristna kvinnor? Ska Sverige som vanlig lalla om humanism och moraliskt ansvar att ta tillbaka dessa religiösa fanatiker som hotar vårt samhälle och livsstil? Regeringen har mer eller mindre medvetet valt att fördröja en lagstiftning mot deltagande i terrororganisation so gjort att man nu sitter med denna heta potatis. Mycket kan vi tacka vänstern och miljöpartiet för som varit naivt godtrogna i synen på IS och radikaliserade muslimer. Låter vi dessa terrorister komma in i Sverige och blanda sig med resten av medborgarna så är risken stor för nya terrorattentat i Sverige. Islam och demokrati är två företeelser som inte fungerar ihop.


Tar regeringen inte sitt ansvar i IS-frågan så återstår inget annat än att resa ett misstroende mot regeringen och fälla den och utlysa ett extraval. Svenska folkets säkerhet kommer i främsta rummet och därför bör M, KD och SD ta sitt ansvar och fälla Löfven-regeringen. Vill V inte stödja detta misstroendevotum så visar de färg, de bryr sig inte ett dugg om säkerheten i Sverige utan är mer intresserade av att skapa kaos och anarki. Frågan om IS och islamistisk radikalisering har ställt frågan om massinvandring på sin spets, orsaken till att vi har dessa problem är att vi haft en oansvarig migrationspolitik och en total avsaknad av integration.



Av Karsten - Lördag 9 mars 23:43

När man följer alla turer med dessa politiker och alla deras bisysslor i olika bolagsstyrelser så häpnar man över att folk fortfarande har förtroende för den svenska demokratin. De fiffla med traktamenten och var de egentligen bor. Allt för att suga ut så mycket skattepengar de överhuvudtaget kan.

För att ta en annan historia. Det verkar som Annie Lööf var väl medveten om att Eskil Erlandsson hade svårt att hålla fingrarna i styr i närheten av yngre kvinnor, ändå så mörkade hon och skyddade honom i egenskap av före detta jordbruksminister. Jag tvivlar på att vi har en enda hederlig politiker i riksdagen.


Ändå så svara folk positivt på opinionsinstitutens frågor om förtroendet för politikerna. Är folk dumma i huvudet eller fattar de inte vad dessa fifflare håller på med? Jag är rädd för att de flesta svenskar är lite naiva i synen på makthavare och då speciellt de politiska. De tror att bara för att folk hamnar i riksdagen så så måste de vara kunniga och pålästa, så är det inte alla gånger. De är inte de med mest kompetens som hamnar i riksdagen utan de med den underdånigaste och lojalaste attityden. Lojalitet går före kompetens.


Sedan när de väl fått en plats i riksdagen och en lön på närmare hundratusen i månaden så går det fort med alienationen från vanligt folk och deras vardag. Nu har de ju pengar så de kan rissla sig och sitta på Operabaren och frottera sig med noblessen. De kan åka taxi på skattebetalarna bekostnad allt de kan betalar de med riksdagskortet.

Jag förstår inte att folk inte protesterar i högre utsträckning. Varför har vi inte tiotusentals gula västar i Sverige som slåss med polisen? Varför kräver inte folk regeringens omedelbara avgång?

Av Karsten - Lördag 2 mars 17:10

När fan ska de dumma svenskarna fatta vilket fulspel USA bedriver för att få kontrollen över världens mineral och oljetillgångar. Under kalla kriget hette det att det var kampen mot kommunismen som fick USA att rycka ut som världspolis men hela tiden var det för att få kontrollen över de tillgångar som fanns i främmande länder. Man störtade Allende i Chile för att få kontrollen över landets kopparfyndigheter och dess salpeter som alltid varit viktig för framställningen av krut och sprängämnen. På 1960-talet var det CIA som såg till att Katanga-provinsen bröt sig loss från den nyligen fria republiken Kongo och att landets laglige premiärminister Patrice Lumumba mördades av Moise Tshombes trupper allt för att få kontrollen över det mineralrika Katanga. I det smutsiga Kongokriget utnyttjade CIA belgiska legoknektar och belgiska piloter som flög de Fouga Magister-plan som Katanga förfogade över. I denna soppa blandade sig svenskarna som åkte till Kongo på ett FN-mandat. Med flygbolaget Transair flög man ner svenska trupper och några J-29 "Tunnan" plan. Dessa var inblandade i luftstrider med Tshombes Fouga Magister. Men inte ett ord om USA:s inblandning fanns att läsa i den svenska pressen.


Samma sak upprepar sig idag i kriget i Syrien där man framställer USA som de goda befriarna när de i själva verket är de som anstiftat inbördeskriget och förlängt kriget så länge de kunnat för att förstöra så mycket syrisk infrastruktur som möjligt. Detta för att vid ett eventuellt maktskifte kunna erbjuda den nya amerikanska marionettregeringen "hjälp" med återuppbyggnaden som hade gått till amerikanska firmor som tjänat storkovan. Detta skedde även i Irak där amerikanska kontraktörer tjänade enorma belopp på återuppbyggnaden efter kriget samt att man gav privata säkerhetsbolag uppgiften att skydda dessa. 


Här hemma i ankdammen oroar man sig mer för Ryssland som utmålas som det stora hotet. Det enda hotet är de svenska regeringarnas spel under täcket med USA, något som pågått sedan andra världskrigets slut och som fått Ryssland att betrakta den svenska neutraliteten som ett stort skämt. Ända sedan 1950-talet har svenska flygvapnet spionerat och signalspanat på ryssarna vilket givetvis gett upphov till en viss irritation från rysk sida. Så fort Ryssland visade tendenser på att inte låta sig utplundras av de globala företagen efter Sovjets fall, så utpekades de som fiender av USA något som svenskarna snabbt hängde på. En svensk förväntas per automatik att solidariskt ställa sig på USA:s och det globala kapitalets sida mot alla länder som inte underkastar sig Washingtons agenda.


Att det finns något som kallas "The Deep State" är ett okänt begrepp för de flesta svenskar. Skulle de någon gång få nys om det så får de snabbt veta att det bara är en konspirationsteori påhittad av foliehattarna. Deep State är ett samlingsnamn på den oheliga allians som västliga underrättelsetjänster ingått med multinationella bolag för att iscensätta krig och oroligheter avsedda att skapa möjlighet för bolagen att tjäna pengar. De främsta aktörerna är brittiska MI6 och GCHQ, amerikanska CIA och NSA samt franska DGSE. Dessa tre nationer har alla varit involverade i spelet om makten i Syrien där man gått så långt att man stöttat IS mot de syriska regeringsstyrkorna samt iscensatt gasattacker som man sedan skyllt Assad för. 


Det är knappt lönt att skriva om detta då de flesta svenskar är så hjärntvättade av propagandan i Bonnierkoncernens blaskor att de inte längre kan tänka själva. Man ska alltid frågas sig: vem tjänar mest på detta när en konflikt är under uppsegling. Oftast dyker det upp ett eller annat storbolag med intressen i olja eller mineraler i periferin, samtidigt som det militärindustriella komplexet alltid är intresserade av att hålla konflikter vid liv. Hotet om krig får nationer att rusta sig och de som äger intressen i försvarsindustrin tjänar pengar. Gissa om SAAB och Wallenbergarna tjänade pengar under kalla kriget? 

Av Karsten - Lördag 23 feb 17:39

Det svenska systemet har ett inbyggt systemfel som gör att man inte kan tillvarata landets intellektuella resurser. På samma gång som man påstår att det finns en strukturell rasism i Sverige så finns det en strukturell motvilja mot smarta människor. Detta kommer sig främst av att socialdemokratin under sitt obrutna maktinnehav från 1936 till 1976 predikade sitt budskap att alla hade samma förutsättningar i Sverige, något som är helt fel. Fråga vilken genetiker som helst och han kommer att förklara att två föräldrar med högt IQ förmodligen kommer att få en avkomma med högt IQ medans en intellektuellt lågpresterande gatsopare som gängar sig med en servitris förmodligen inte får några Nobelpristagare till barn. Men sådana fakta passar inte in i den socialdemokratiska agendan och världsåskådningen och därför byggde socialdemokraterna upp ett skolsystem som missgynnade alla med högre IQ eller som på annat sätt inte passade in i det likriktade och konformistiska skolsystemet.


De socialdemokratiska skolpolitikerna levde i en föreställning om att alla barn föddes med likadana intellektuella resurser och att skolan gav dem samma möjligheter att förverkliga dessa och sig själva. I verkligheten var det svenska skolsystemet fördummande och i all synnerhet betygssystemet. Hade man i en klass med 30 elever tio stycken högintelligenta högpresterande elever så fick man inte ge alla dessa tio eleverna femmor i alla ämnen även om de förtjänade detta. Betygen skulle vara fördelade utefter en rättviseskala som bara en idiot eller socialdemokrat förstår. Från sådana idéer har tanken om allas lika värde fötts. Att man sedan från svensk sida inte lyckats översätta FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna korrekt har väl bidragit till denna felaktiga syn på människors värde.


I FN-konventionen står att: "All humans are equal in dignity and rights" - alla människor är lika i värdighet och rättigheter, inte värde! Detta att alla har lika värde har gått politikerna på hjärnan, precis som en hjärnkirurg skulle ha samma värde som en gatsopande analfabet, vem som helst med sunt förnuft finner att det faller på sin egen orimlighet. Alla dessa felaktigheter har gett upphov till systemfel som gör att Sverige inte förmår att ta vara på de begåvningsresurser som finns hos folket. Istället har man premierat lojalitet och rent rövslickeri vilket fått till följd att svågerpolitik och nepotism brett ut sig i samhället inte minst bland politikerna. Bara om man råkar vara född i en rik familj som kunnat skicka barnet till någon dyr privatskola har elevens intellektuella resurser kunnat tillvaratas och han eller hon har fått ett betyg som motsvarar kunskapsnivån och de intellektuella resurserna.


Den massinvandring från länder i Mellanöstern och Afrika som föregått under senare årtiondena har verkligen inte gynnat medelintelligenskvoten i Sverige. Många från Afrikas horn har ett medel IQ på 65 vilket gör dem oerhört svårplacerade på en specialiserad arbetsmarknad som den svenska. Att i det läget "skapa" enkla jobb är nationalekonomiskt vansinne. Man tillvaratar inte heller de fåtaliga intellektuella resurser som kommit med massinvandringen, det sätter systemet effektivt stopp för. Finns det en utbildad raketingenjör bland invandrarna så kan man ge sig fan på att han jobbar som spärrvakt på tunnelbanan. Sverige styrs och administreras av en hop inkompetenta idioter, den som inte inser det är själv en idiot. Hela vårt politiska system gynnar dessa inkompetenta jasägare och alla som höjer sig över de andra intellektuellt fryses ut. SD är det bästa exemplet på det, är du smartare än Jimmie Åkesson så blir du utesluten.

Presentation


En akademiker som delger sin omgivning sina ocensurerade tankar och funderingar i en sann nihilistisk och misantropisk anda.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4 5 6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Elake-Karsten med Blogkeen
Följ Elake-Karsten med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se