Ryssland verkar ha gått på samma mina nu 2022 som de gick på 1939 när de anföll lilla Finland. Ukraina ger prov på samma hårdnackade motstånd som finnarna i det första vinterkriget. Ryssar har alltid haft en dålig motivation för att kriga, när de skulle slåss mot tyskarna var man tvungen att ha NKVD-regementen bakom de anfallande som hotade att meja ner alla som vände och sprang från fienden. Verkar som om kampviljan inte är mycket bättre i Ukraina, vi har redan hört om hur soldater har dödat sina befäl och många har desserterat eller övergivit sig åt ukrainarna. Ryssar är ett folk med låg moral och benägna till dryckenskap och att bedra varandra. Det är nog mest specialförbanden som är riktigt motiverade i detta krig, många av de inkallade vet knappt var de befinner sig. De lurades att tro att det rörde sig om en övning och det var först när de passerade den Ukrainska gränsen som det gick upp för dem att de var deltagare i ett anfallskrig mot ett annat land. Vi får hoppas detta blir slutet för Vladimir Putins roll som den nye ryske tsaren.

Verkar som kriget i Ukraina gått in i ett nytt skede där de territoriella framgångarna nu måste befästas. Ryssarna flyttar nu trupp från Kievområdet till sydöstra fronten och gräver ner sig. Jag gissar att Ukraina börjar få slut på reserver och behöver tillskott på materiell och annat. Det gäller nu att se till att varje meter mark kostar ryssarna blod och förstörd materiell. Ett annat problem är den stora mängden flyktingar somöversvämmar Europa, idag räknar man med att fyra miljoner ukrainare har kommit till EU. Än så länge förhåller sig folk välvilligt inställda mot flyktingarna som i huvudsak utgörs av kvinnor, barn och åldringar. Blir konflikten långvarig kan denna välvilja försvinna, speciellt om det fylls på med andra flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern.

Redan vid Sovjets kollaps förutspådde jag att det kunde komma stora flyktingströmmar från de forna sovjetstaterna, jag tänkte då i huvudsak på miljöflyktingar som flydde från nersmutsade områden i det forna Sovjetunionen. Att det skulle utbryta krig mellan forna sovjetstater var inte det första man tänkte på i början av 1990-talet. Dock var jag övertygad om att den ryska björnen skulle slicka sina sår och återuppstå som den forna stormakt den en gång var. Med Putin vid rodret besannades dessa föraningar. Det var därför med bestörtning jag såg hur de naiva svenska politikerna monterade ner vårt försvar och ersatte det med en leksaksarmé avsedd för internationella insatser. Det var en kapital- och materiellförstörelse av sällan skådad art där man slog sönder full fungerande reservmotorer och eldade upp uniformer och annat brännbart. 

Jag är övertygad om att terrorkriget mot Ukrainas civilbefolkning är en del i Putins plan att översvämma EU med krigsflyktingar. Dessa blir en destabiliserande faktor i EU tillsammans med de ekonomiska lycksökarna från Afrika och Mellanöstern. Glöm inte flyktingarna från Vitryssland (Bellarus) som var en del i Putins plan, Luckatjenko gör inget utan Putins godkännande. Vad Ryssland gör är att se om sitt eget hus då ledningen i Kreml är väl medvetna om jordens överbefolkning och bristen på mat och annat i framtiden. Samma sak gör Kina då de köpet upp territorie i Afrika och annorstädes, hellre att Afrikas befolkning svälter än att Kinas befolkning gör det.

Även vi här i Sverige borde tänka mer på oss själva än att hjälpa folk på andra sidan jordklotet. De etniska svenskarna borde alltid komma i första hand. Därför borde alla nerlagda jordbruk öppnas igen så vi kan försörja oss med mat. Vad vi behöver är politiker som tänker och planerar långt fram i tiden, inte bara till nästa val. Sverige bör se till att alla invandrare som inte bidrar med något till det svenska hushållet återvänder till sina hemländer. Kan de åka dit på semester så fort de fått ett svenskt pass så löper de nog ingen större fara vid ett återvändande.