Om en stund börjar favoritprogrammet "Veckans brott" med Leif GW Persson själv. Jag hoppas verkligen att han försöker banta lite för det ser inte hälsosamt ut att gå runt och kånka på alla de kilon han har. Gissar att han har samma mat och dryckesvanor som kommisarie Bäckström. Han kallar sig själv för "den fete TV-professorn" i en av sina böcker. Får se vad han kommer att ösa sin galla över i veckans avsnitt. Tur att det finns någon som vågar tala ur skägget i det här förfallna samhällsbygget. Verkar som den där svetsare Rövfen fått kalla fötter nu, han ska skärpa lagarna och nu är det plikten som gäller. Minns att gamle kungens valspråk var "Plikten framför allt". Den nuvarande fjanten har något i stil med "Med Sverige ur tiden?" eller något sånt. Det var väl ungefär med gamle kungens bortgång 1973 som allt började gå åt helvete på allvar, minns att Norrmalmstorgsdramat pågick samtidigt som gamle kungen låg för döden. Palme, Geijer, Thage G. Pettersson och Birgitta Dahl regerade. Det var glansdagar för tokvänstern och den tidens terrorister hette Rote Arme Fraktion och Brigade Rosso. Säga vad man vill om vänsterterroristerna med de sprängde inte sig själva i luften som dagens dårar, men så hade de inget Paradis med 72 jungfrur som väntade på dem.

Vid upploppen i Rinkeby för några dagar sedan tog det en hel timme innan polisen ingrep då insatschefen på stället ansåg att personalresursena inte räckte för ett ingripande. Mediernas kritik tar vår eminente rikspolischef Dan Eliasson med en axeryckning och säger: "Polisen kan inte vara överallt 24 7. Vad fan menar karln? Ska inte polisen vara tillgänglig 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan? Har polisen börjat arbeta vanlig kontorstid åtta till fem fem dagar i vecka? Var fan är vi på väg? Jag förstår att polisen inte kan vara överallt, som ute i Djurgården eller Saltsjöbaden, men i Rinkeby, Tensta, Akalla och Husby borde de vara stand by 24 timmar om dygnet för att visa slöddret vem som bestämmer i Sverige. Om någon jävla arab eller somalier råkar bli skjuten under resans gång så är det inte hela världen. Kastar man sten på ordningsmakten får man stå sitt kast.

Denne Eliasson har under hela sin karriär inom statsförvaltningen bara gjort bort sig. Som alla dessa odugliga högre polischefer har han en juristexamen i botten och jobbade först som juridisk sakkunnig hos Leila Freivald på Justitiedepartementet, sedan var han GD vid Migrationsverket och därefter GD vid Försäkringskassan innan han utsågs till Rikspolischef. Jag tror ingen Rikspolischef har haft ett så dåligt förtroende hos de enskilda poliserna i poliskåren, de flesta vill se fanskapet sparkat.

Vi lever som sagt i ett land där man premierar de mest inkompetenta och tillsätter dem på politiska grunder. Så länge Ygerman har förtroendet kvar för sin polare Dan Eliasson sitter han kvar. Hela statsförvaltningen är genomsyrad av svågervälde och korruption. Det är bara tack vare svenska folkets ointresse och uppgivenhet detta maktmissbruk får fortgå. Det är nog dags att svensken masar sig upp ur TV-soffan och inser att det håller på att gå åt helvete med gamla Moder Svea.

Det starkaste argumentet för att tillåta anonyma vittnen i svenska domstolar är de kriminella gängens totala förakt för rättssamhället. Förr var det inga problem för polis och domstolar att få folk att ställa upp och vittna, idag vågar ingen vittna och det med all rätt. De kriminella gängen har sina tentakler ute i samhället och lyckas trots de är anhållna eller häktade komma i kontakt med sina medarbetare i sina respektive gäng, dessa hotar sedan vittnet själv och dess familj. Många gånger agerar advokaterna förmedlare av information till de andra gängmedlemarna.

Så länge läget är som det är och domstolarna avslöjar vittnets identitet så vill jag uppmana alla att vägra vittna. Vid förfrågan från polis om man sett eller hört något ska man hårdnackat förneka detta, nä jag tittade bort och höll för öronen, eller jag skiter i vad ni säger ni får hellre spärra in mig än att jag vittnar. Gängen har inga skrupler, varken de kriminella MC-gängen eller de kriminella invandrargängen, de mördar utan vidare ett vittne som hotar deras versamhet. Det är en del i deras maknadsföring att folk ska veta att de råkar illa ut om de går till polis och myndigheter. 

Först när våra naiva dumma politiker fattat detta och stiftar de lagar som behövs för att komma till rätta med gängens våld och hot kommer folk att våga öppna munnen. Folket ute i förorterna vet precis vilka som utgör den hårda kärnan i gängen, men de är livrädda för dem. De vet att de i bästa fall får sin egendom förstörd och i värsta fall kan mista livet om de pratar öppet om gängen och deras kriminella verksamhet.

Så har ännu en hög statstjänteman blivit påkommen med korruption. Det är Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson som agerat ombud för sin särbo som kommit i konflikt med ett arkitektkontor. han har utnyttjat sin maktposition och kommit med underförstådda hot mot arkitetkontoret om de inte gav kraftig rabatt till hans särbo. Ännu en av dessa politikt tillsatta cheferna som förlorat sig i maktfullkomlighet och fiffel. Kanske det är dags att återinföra tjänstemannaansvaret så att dessa korrupta fifflare kan straffas. Sätt minimum två års fängelse för chefer occh tjänstemän som missbrukar sin ställning för egen eller annans vinning. Det får bli ett slut på att det politiska etablissemanget håller höga statstjänstemän om ryggen. Alla dessa skandaler och affärer skadar medborgarnas tilltro till statsmakten.

Så fick då Mona Sahlin till slut krypa till korset och erkänna att hon felaktigt utfärdat ett intyg till sin livvakt som tidigare erkänt brottet utnyttjande av falsk urkund. Detta måste sätta punkt för gott för Sahlins vidare politiska karriär. Hennes advokat Claes Borgström kommer med de vanliga juridiska spetsfundigheterna att Sahlin aldrig haft något brottsligt uppsåt. Mona Sahlin har alltid varit en ohederlig falsk fifflare, hon har gett politiken ett sannare ansikte. Bara detta att en livvakt kan ha råd med en fastighet i Saltsjöbaden för tio miljoner är ju högst anmärkningsvärt. 

Hela den socialdemokratiska rörelsen har ända sedan Olof Palmes dagar varit full av fifflande skurkar. De har gått på bordeller och haft samlag med minderåriga flickor, de ljuger konstant då de blir påkomna. Vad gäller Mona Sahlin själv så har hon säkert sitt på det torra, sådana som hon brukar ha stoppat undan för sämre tider. Så gott som alla som sysslar med politik är falska och skurkaktiga. Så har det varit sedan antikens dagar. Det förunderliga är att folket fortsätter att sätta sin tilltro till ett ruttet politiskt system befolkat med de moraliskt sämsta individerna samhället kan frambringa.

Tittar som vanlig på SVT1:s matinéfilm, en gammal svensk film från 1960. Jag gillar dessa filmer det får mig att minnas ett svenskt Sverige utan muslimer och andra främlingar. Filmen handlar om det gamla titel-Sverige där personer i en högre samhällställning stod utom alla misstankar. Det var långt före Geijeraffären och Mona Sahlins Tobleroneaffärer och alla andra skandaler. Man kan dela upp tiden i Sverige före Palme och efter Palme. Före Palme rådde en konservativ inställning till saker och ting, det rådde en titelsjuka i det svenska samhället. Folk värderades efter sin titel, doktor, överste, domare, konsul, lektor, docent, osv. övriga medborgare var herr, fru eller fröken. Även ordenssystemet spelade en stor roll, hade man tilldelats Vasaorden eller Nordstjärneorden ansågs man stå över andra medborgare. Inom samhällets övre skikt rådde en kollegial stämning, det man idag kallar svågervälde. Man höll varandra om ryggen och skyddade själva tilltron till samhällssystemet. 

Sverige hade skakats av en del skandaler på 1950-talet där gamle kungen Gustav V var inblandad. V Gurra som han kallades var homosexuell och blev utsatt för utpressning. Detta ledde till den så kallade Kejneaffären en i raden av rättsröteaffärer. Precis som i matinéfilmen "Domaren" utnyttjades den psykiatriska vården för att skaffa undan obekväma individer som hotade den rådande samhällsordningen. Sverige var under denna tid inte stort bättre än Sovjetunionen som också spärrade in obekväma dissidenter på dårhus. Det svenska rättssystemet var länge infekterat av övervintrande kryptonazister, de fanns i domstolarna, hos åklagarämbetet och inom poliskåren. Jag har själv hört högre polistjänstemän lovorda militärdiktaturen i 1970-talets Grekland.

Tilltron till det svenska rättssamhället fick sig en ordentlig törn i samband med Geijeraffären där den socialdemokratiske justitieministern Lennart Geijer anklagades för att ha uppsökt en känd bordell för samhällets överklass. Samma bordell frekventerades av personal från den Östtyska ambassaden, detta ledde till ett PM skrivet av rikspolischef Carl Persson där han utpekade Geijer som en säkerhetsrisk. Efter hand framkom det att ganska många manliga riksdagsledamöter besökt sagda bordell. Värst av allt var att bordellen tillhandahöll mindreåriga flickor.

Under 1960 och 70-talet började det gå upp för folk att Sverige bakom de vackra kulisserna var ett ganska ruttet och korrumperat land. Det var främst vänstern som vågade kritisera den rådande ordningen medan högerpartiet klamrade sig desperat kvar vid det gamla ordningen. Själv insåg jag i ganska tidig ålder att Sverige var ett ruttet land, jag hade ju en idiot till far som var statstjänsteman och som blint trodde på statens ofelbarhet. Det mest konstruktiva han hade att komma med var att hota med uppfostringsanstalt så fort jag var lite obstinat. 

Nu ligger den notoriska fifflerskan Mona Sahlin pyrt till, hennes livvakt har nu erkänt att han brukat ett falsk intyg för att kunna köpa en lyxbostad i Saltsjöbaden för tio miljoner kronor. Han erkänner för att undvika en offentlig rättegång. Mona Sahlin som skrivit ut intyget har ännu inte kommit med någon kommentar, men nekar hon kan det ändå bli så att livvakten tvingas vittna mot Sahlin och erkänna att det var hon som skrev intyget. Ända möjligheten Sahlin har är att erkänna att hon begått brottet "osant intygande" som kan leda till fängelsestraff. Tyvärr lär vi nog inte få nöjet av att se Mona Sahlin som intern på Hinseberg, makten har en tendens att skydda de sina. 

Anna Kindberg-Batra vill införa zonförbud för kriminella, de ska inte få visstas på vissa platser. Detta med anledning av allt våld och skjutande i Malmö. Som exempel tar Kindberg Batra upp knarkrodellen vid korsningen Södraparkgatan och Kristiandstadgatan där man bedriver öppen droghandel. Det är företrädesvis färgade som säljer knark på detta ställe, jag har själv passerat området på väg till ICA vid Möllevångstorget. Även Folketspark har blivit ett tillhåll för knarkare och kriminella. 

Detta med att införa zonförbud verkar i mina ögon lite naivt och blåögt, hela Rosengård är en kriminell zon. Bästa hade varit att omge hela Rosengård med ett tre meter högt taggtrådsstängsel och införa speciella pass för att passera ut och in från området. Hela Malmö är fullt med kriminella zoner, Seved, Kroksbäck, Holma, Oxie bara för att nämna några områden där de kriminella gängen härjar. Ge polisen befogenhet att registera de kriminella och sammla ihop dem och sätt dem i ett interneringsläger så är problemet ur världen. Tyvärr är vår demokrati behäftad med en massa svagheter som ger utrymme för kriminella gäng att etablera sig och utföra sin destruktiva verksamhet, samtidigt som den inte tillåter de rättsvårdande myndigheterna att ta till radikala och verksamma metoder.