Alla inlägg den 6 november 2018

Av Karsten - 6 november 2018 21:54

Finns det något mer onaturligt för en människa och hans familj att bo i en storstad? Denna artificiella urbana miljö skapad av asfalt, stål och betong med en atmosfär fylld av koldioxid och andra gifter. Idag bor en allt större del av mänskligheten i storstäder. Jordens storstäder är som cancersvulster på jordens yta och motorvägarna mellan dem som metastaser. De flesta människor är så urbaniserade att de inte längre tänker på vilket onaturligt liv de lever, stillasittande framför en bildskärm eller stående vid ett monteringsband i en fabrik. 

Är det konstigt att människor drabbas av psykoser och andra psykiska sjukdomar när de tvingas leva hopträngda i betongkassuner? Läkemedelsindustrin har blivit en av de mest lukrativa idag där "lyckopiller" så kallade SSRI preparat skrivs ut på löpande band från två treåringar till åldringar. 


Det finns människor som aldrig varit utanför sina stadsdelar idag, speciellt i invandrargettona där många kvinnor hålls mer eller mindre fångna i sina hem av de manliga familjemedlemmarna. Få reflekterar över det onaturliga i att tränga ihop sig i städer, i en miljö där det aldrig blir naturligt mörkt på natten. Alla som bott långt ut på landet i skogen vet hur mörkt det är på natten, man kan rikta blicken mot himmelen och se alla stjärnorna något man aldrig kan i städerna. Städerna är en del i den psykiska degenerering mänskligheten genomgår, samtidigt som de i de senaste krigen blivit måltavla för flygbombningar. 

Tidigare utkämpades krig utanför städerna av soldater som sedan belägrade städerna för att svälta ut dem så de skulle tvingas öppna stadsportarna så den segrande armen kunde plundra och våldta. Men nu är de mål för kärnvapen som på bråkdelen av en sekund raderar bort en hel stad från jordytan. Det vi kallar civilisation kommer att bli vår död och vår undergång, bara de små grupper som fortfarande lever som "riktiga" människor kommer att överleva psykiskt och fysiskt. 

Av Karsten - 6 november 2018 18:21

Jordan B. Peterson har helt rätt i att ett samhälle där man försöker driva jämlikheten mellan könen till absurdum så kommer också åsikterna mellan män och kvinnor att skilja sig åt mer än i länder där jämlikheten inte är lika tillspetsad. Könen skiljs åt av biologiska skillnader som hormoner och gener samt av sociokulturella strukturer. Män är mer nyfikna och utforskande medan kvinnor är mer vårdande och känslostyrda. Att förneka detta och kalla det genusforskning är inget annat än ren och skär galenskap iscensatt av dunkla krafter som vill upplösa kärnfamiljen. 


Jag håller med Jordan B. Peterson i att skilsmässa borde för barnens skull vara förbjudet, man borde se till barnets bästa i första hand. Minsta lilla gnissel utlöser skilsmässa idag, ofta är det kvinnan som tar initiativet. #Metoo och annan skit har satt griller i huvudet på kvinnor med redan överhettade hjärnor. Exempelvis borde bara en viss sorts kvinnor få inneha politiska poster, inte som nu vilka yra höns som helst. Den svenska riksdagen när ett skrämmande exempel på hur det går när man låter könskvotering gå före kompetens.


Jag tycker inte Petersons teser provocerar de borde istället leda till eftertanke och omvärdering. Men istället exploderar hela det likriktade kollektivet av feministiska värdegrundsaktivister och kastar sig som ett enda feminint kreatur över denne briljante tänkare och forskare och överöser honom med invektiv och hat. Hat och då speciellt manshat är något feministerna är duktiga på, detta är något de odlat sedan 1970-talet. De låter sina ologiska hjärnor få fritt spelrum och söker bara stöd hos likasinnade, något som garanterar subjektivitet och brist på självinsikt.


Intressant i detta sammanhang är att den politiska feminismen stöder mångkulturen och muslimerna trots att de sistnämnda tar totalt avstånd från deras syn på jämlikhet mellan könen. Det bli någon form av paradoxal härdsmälta i deras förvirrade resonemang där de inte vet hur de ska tycka längre.

Av Karsten - 6 november 2018 14:13

Trots att solen skiner idag så känns gårdagens ångest av fortfarande och den blev inte bättre av att i dag se en repris där journalisternas beröringsångest diskuterades mellan bland annat Janne Josefsson och Anders Lindberg. Det är otroligt att det bara finns en accepterad journalist som blivit så stor att han kan våga gå mot strömmen och ta tag i de tabubelagda frågorna. Anders Lindberg på Aftonbladet är något av det mest patetiska man kan se, karln vet inte till sig hur han ska lägga orden och kritisera allt och alla som inte tycker som han.


Det känns som hela Sverige kommit in i en återvändsgränd där man inte vet hur man ska komma ut. Man har låst sig i politiska positioner som många gånger framstår som naivt löjeväckande. Bara detta att C och L kanske röstar ner M och Ulf Kristensson för att de blev sura för att Annie Lööf inte fick ett sonderingsuppdrag. Om inte en majoritet av väljarna inser att detta är infantil tjurskallighet så borde de inte ha rösträtt, för då förstår de inte skillnaden på riktig politik och ren sandlådepolitik.

Nu ska jag gå ut i solen.

Presentation


En akademiker som delger sin omgivning sina ocensurerade tankar och funderingar i en sann nihilistisk och misantropisk anda.

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5 6 7 8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards