Att Olof Palme blev mördad är inget att förundra sig över, en falskare person får man leta efter. Samtidigt som han via Hans Holmer och Birger Elmér uppmanade SÄPO att inleda kontakter och sammarbete med KGB, då Palme absåg att USA:s makt i Europa skulle minska genom deras militära egagemang i Vietnam och Laos vilket skulle öka Sovjets inflytande i Europa, spionerade han på kommunisterna här i Sverige. Höga socialdemokratiska företrädare som Pierre Schori och Anders Thunborg rapporterade till IB om sina kontakter med kommunister och om svenska kulturpersonligheters åsikter. Palme förde en falsk politik där han gick USA till mötes genom att hålla koll på de svenska kommunisterna för att få tillgång till militär högteknologi samtidigt som han spelade under täcket med Sovjet.

Ren pragmatism och kappvänderi genomsyrade Palmes utrikespolitik, ett mycket farligt vågspel om ni fråga mig. Fan vet vad Palme skulle avhandla i Moskva i april 1986 dit han aldrig hann åka då han sköts 28 februari detta år. Mer och mer kommer fram om socialdemokratin och hur sammanvävt partiet var med staten. Den som var en fiende till det statsbärande partiet betraktades också som en fiende till staten. Palme och socialdemokraterna tappade perspektivet på vad demokrati innebär och började bedriva samma typ av medbogarregistering som kännetecknar totalitära stater. Sverige blev under Palme och socialdemokratin ett veritabelt mini DDR.