Kollade första avsnittet av "Dold" på SVT2 om alkohol och droghandeln i Stockholms förorter. Via Instagramkonton på Internet tar kund och säljare kontakt med varandra och sedan träffas de på någon av förorternas T-banestationer och gör upp affären. Det handlar om tonåringar som säljer till andra tonåringar. Jag bara säger, vad fan tror samhället de kan göra mot detta? Ta er i brasan jävla riksdagsgubbar, välkommen till verkligheten. Och du Gustav Fridolin din jävla lille fjant till skolminister, det är dina jävla skolungar som säljer och köper sprit och droger och du kan inte göra ett jävla dugg åt det.

"Föreningen för ett narkotikafritt samhälle", kryp upp i röven på er själva. Bara en komplett idiot eller en gravt utvecklingstörd tror på ett svenskt samhälle utan narkotika. Det har gått för långt, det finns ingen väg tillbaka. Skulle man stoppat denna utveckling så skulle det ha skett i mitten på 1960-talet för det var då det började. Beatles, Stones, hippies och droger och vuxenvärlden fattade inte barret. De knarksnutar som fanns på den tiden var så dumma så det rök ur öronen på dem. Det officiella Sverige har alltid varit ett par steg efter verklighetens utveckling. När man i någon av de två TV-kanalerna som fanns på den tiden påstod att det inte fanns någon heroin eller morfinmarknad i Sverige hade det funnits morfinbas att köpa i Sverige de två senaste åren. När Sverige vaknar är det alltid för sent.

Samhällets kamp mot drogerna är förlorad, det finns för många knarklangare och för få poliser. I princip är det ofarligt att sälja droger, chansen för att åka fast är försumbar. Samtidigt har det blivit lättare att föra in droger till Sverige genom att man byggde Öresundbron och gick med i EU. De stora knarksyndikaten skickar in tio kilo knark i tio bilar, om så bara hälften av bilarna passerar tullfiltret så tjänar importören det tiodubbla mot vad narkotikan kostat dem i ursprungslandet. Nu gissar jag att tullen tar max en av bilarna så vinsterna på att importera narkotika till Sverige är svindlande.

Ett kilo rent 80 - 90 procentigt heroin kan blandas ut till minst fyra kilo som då håller cirka 20 - 22 procent, när det väl hamnar på gatan kan det vara nere i 10 - 15 procent. Samma typ av utblandning sker med kokain och amfetamin. 

Afghanistan är en av världens huvudproducenter av opium som är råvaran för framställning av herion, på ett kilo opium utvinner man 100 gram rent heroin som här i Sverige betingar ett värde av minst 100 000 kronor spär man det till hälften får man 200 000 kronor för det. Med tanke på alla unga afghanska killar som kom hit under 2015 som alla har goda kontakter på drogmarknaden i sitt hemland så kan vi nog vänta oss en formlig flodvåg av heroin i framtiden.

Jag skulle gissa att en av de största aktörerna på den internationella narkotikamarknaden är de extrema islamistiska rörelserna som finansierar sina vapeninköp med narkotikapengar. Samtidigt förstör man de otrogna i väst som konsumerar drogerna, man slår så att säga två flugor i en smäll. Organisationer som IS och al Qaida förfogar över den logistik som fordras för att bedriva narkotikasmuggling och handel i stor skala. Narkotikaindustrin omsätter årligen tusentals miljarder dollar. Jag hörde på TV-nyheterna att en svensk (läs blatte) langare i förorten kan tjäna 60 000 kronor i veckan på sin verksamhet. När det handlar om så stora vinster finns det inte en regering i hela världen som kan stoppa verksamheten.

Kardinalfelet är att makthavarna skapat ett samhälle där många individer mår så dåligt att de söker sig till droger och alkohol. Kraven på individen ökar hela tiden, det är en betygshets i skolorna och på de högre utbildningarna, kraven på att lyckas är omänskliga. Jaga inte drogerna och de som använder dem, skapa istället ett samhälle som är så harmoniskt att det inte finns något behov av att droga sig. Som det är idag kommer narkotikamissbruket bara att öka bland unga människor oavsett vilka straffsatser man sätter. Drogerna går inte att straffa bort ur ett samhälle, något som politikerna inte tycks ha begripigt.

Själmordsbombaren som sprängde sig själv till döds på en sidogata till Drottninggatan mitt i julhandeln den 11 december 2010 gav inte upphov till någon större debatt eller några skärpningar i lagstiftningen, detta trots att bomben om den fungerat som den skulle kunde ha dödat 40 människor. Detta gjorde däremot vansinnesfärden med en lastbil nerför Drottninggatan fredagen den 7 april 2017 då hela maktapparaten sattes igång och en politisk debatt om en rad lagskärpningar tog sin början. I båda fallen verkar SÄPO ha suttit inne med information om gärningsmännen, på samma sätt som CIA kände till planerna på att använda fulltankade flygplan som självmordsbomber den 9/11. 

Alla former av terrorism har som huvudsyfte att sätta skräck i civilbefolkningen och skapa en känsla av otrygghet. Terror har används i alla osymetriska krig där det inte funnits någon klart definierad frontlinje. Att terror var ett användbart vapen insåg även Churchill som tog initiativet till att sätta upp SOE, ett vapenslag som skulle terrorisera fienden bakom hans egna linjer. Även FNL använde terror mot de amerikanska styrkorna i Sydvietnam precis som dess namne i Algeriet på 1960-talet.

Terror kan även anstiftas av statsmakterna i syfte att öka anslagen till polis och militär samt att kunna bygga ut kontrollapparaten av sina medborgare. Kan man skapa illusionen av ett överhängande hot kan man få folkets mandat att inskränka på den personliga integriteten och medborgarna finner sig i att bli kontrollerade. Man kan stifta lagar mot omstörtande verksamhet som utgör ett hot mot staten och "demokratin". Detta att något är ett hot och ett slag mot demokratin utnyttjas flitigt av politikerna i debatten. Så fort något extraordinärt inträffar bör man ställa sig frågan: I vems intresse? Vad vann den galne uzbekiern på att köra ihjäl fyra människor på Drottninggatan? Inte mycket mer än att han skaffat sig fritt logi och mat för resten av sitt liv. Gynnade det de krafter som vill bygga upp ett Storebrorssamhälle och en polisstat? Ja utan all tvekan. 

Vi lever i en värld där medierna sysslar med desinformation, en värld där olika underrättelsetjänster sätter den politiska agendan med sina analyser och rapporter till politikerna. Världen är inte så som vi inbillats att tro att den är. I det som målats upp som svart eller vitt finns gråzoner som medborgarna sällan kommer i kontakt med, det finns en massa obesvarade frågor. Händelser som i det första skedet ska utredas och allt ska upp på bordet, hemligstämplas efter någon veckas betänketid. Tänk på "Estonia" där finns en hund begraven, regeringen ville gjuta in hela varket i ett betongfundament! Vilken roll spelade den militära underrättelsetjänsten i den historien, vad var det man fraktade på Estonia från det sönderfallande Sovjetimperiet?

Alla som inte snällt sväljer systemmedias desinformation avfärdas som konspirationsteoretiker och därmed kan makthavarna känna sig trygga och fortsätta med sin ljusskygga verksamhet. Det är först när en större mängd medborgare börjar tvivla på det media trumpetar ut och börjar ställa besvärliga frågor som makthavarna börjar känna sig obekväma och kan ta till drastiska åtgärder. Vår demokrati är bara en tunn fernissa som döljer ett ganska totalitärt system som emellanåt visar sitt otäcka ansikte. Att ta allt för givet kan visa sig ganska ödesdigert.