Vad är människan idag annat än en själlös köttsäck fixerad vid sitt utseende och alla prylar hon kan omge sig med. Hon är helt fast i materialismens illusion. Jag är min kropp, jag är det jag ser i spegeln eller reflexen i ett skyltfönster. Ingen bryr sig om några djupare funderingar idag, det är så mycket enklare att sväva bort i någon dokusåpa eller sitcom på TV:n eller hänge sig åt sociala medier på mobilen. Även våra filosofer ägnar sig åt ytliga världsliga funderingar och i skolan ville man ta bort antiken ur historieundervisningen. Om några generationer kommer endast någon promille av mänskligheten att besitta några djupare och bredare kunskaper, resten kommer att vara som en obildad okunnig fårskock.

Fler och fler flyttar in från landet till städerna i hopp om att där finna lyckan och pengar. Förlusten av kontakten med naturen skapar en neurotisk och vilsen individ som driver runt bland stål och betongklossarna på asfalterade gator. Våra städer är som cancersvulster på Jordens yta, jäsande svulster fulla av mer eller mindre galna människor. Man talar om en växande psykisk ohälsa hos befolkningen, men verkar aldrig fråga sig vad den beror på. 

I över 50 000 år levde den moderna människan i små nomadiserande grupper på jakt och samlande. Man följde årstiderna och bytesdjuren och upprättade små läger i grottor eller byggde provisoriska byggnader av växtmaterial. På kvällarna samlades man kring lägerelden och de äldre i gruppen berättade myter och historier. Man trodde på olika gudar och andar, man trodde alla naturfenomen var orsakades av gudar. Att dessa människor skulle vara dumma och primitiva är en fullständig missuppfattning. Man har i Mellanamerika funnit väggmålningar på grottväggar som tyder på att dessa människor redan för över 10 000 år sedan konstruerat kalendrar som gjorde att de ganska exakt kunde hålla reda på de olika solstånden och därmed visste när olika bytesdjur gav sig av på vandringar mot bättre betesmarker. Människan levde i total harmoni med naturen och sin omgivning. 

De första tecknen på mer avancerade civilisationer dyker upp i nuvarande Turkiet för c:a 12 000 år sedan i form av kultplatsen Göbekli Tepe och staden Catalhöyük, den senare c:a 9 000 år gammal. Huruvida andra civilisationer uppstått i mer tropiska områden är svårt att bevisa då klimatet förstör alla spår efter sådana. Området kring Eurfat och Tigris och kring Indusdalen samt i norra Kina är de nyckelområden man anser att de tidigaste större stadsbildningarna uppstått i. Det är först med de grekiska och Romerska statsbildningarna som mer moderna civilisationer uppstår som än idag fått stå modell för det vi kallar demokrati. 

Med penningsystemet kom bankverksamheten och utlånade av pengar som skapade det vi idag kallar ekonomin. Detta kom att innebära att man inte bara kunde tjäna pengar på eget eller andras arbete man kunde även tjäna pengar på ren ekonomisk spekulation. Ett sätt var att satsa pengar på att utrusta skeppsexpeditioner som skulle hämta hem värdefulla kryddor och tyger och annat från främmande länder till Europa där man sedan kunde sälja det dyrt. Under de senaste 2 000 åren har utvecklingen gått snabbt från jägare-samlare stadiet, för att inte tala om de sista århundradets utveckling. 1904 flög människan för första gången i en motordriven flygmaskin 65 år senare satte hon sin fot på månen. Problemet är bara att människan rent fysiskt och psykiskt fortfarande är samma stenåldersmänniska som för 50 000 år sedan samlade bär, frukter, insekter och jagade smådjur. Vi har inte utvecklats i takt med den omgivning vi skapat åt oss. Idag behöver vi inte jaga och fiska, maten finns i överflöd vilket inte minst märks i antalet människor som drabbas av fetma.

Den religion som tidigare intog en central punkt i människornas tillvaro blev med tiden alltmer institutionaliserad och ritualiserad för att till slut bli ett politiskt redskap. De senaste 2 000 års krig har ofta förts i religionens namn. Religionen har mer blivit till en social identitet och helt mist sin ursprungliga mening. Folk säger att de är kristna men ägnar bara en bråkdel av sin tid på att kontemplera över sin tro. För en del har religionen blivit en kassako att tjäna sin brödföda på. Man kan nog lugnt påstå att Gud vänt människorna ryggen precis som människorna vänt Gud ryggen.