Eftersom det regnade hela eftermiddagen och jag hade inget annat att göra så roade jag mig att leta upp alla manualer och all information jag kunde hitta om min nya dator på nätet, så nu vet jag hur man tänder ljuset under tangenterna. Man får ju aldrig någon pappersmanual till de elektroniska prylarna nuförtiden, man förväntas själv ladda ner dessa i form av PDF-filer. Kollade upp hur mycket man kan uppdatera datorn också samt hur man öppnar densamma och kommer åt alla FRU. Max 16 GB i RAM klara den och naturligtvis finns det bara en bank så man är tvungen att slopa det minne som sitter i. Man kan även vräka i 512 GB SSD vilket inte var så dyrt, det var dyrare med RAM-minne. Frågan är bara om man behöver det, har en extern HD på en halv TB. Jag sparar nästan inget på datorn, all annan skit sparar jag på men inte ettor och nollor.

Verkar vara en rätt rejäl maskin men så har ju "The Big Blue" (IBM) varit inblandad i denna också. Som allt annat så är den "Made in China" även om företaget är USA baserat. Gillar att både lock, botten och ram kring tangenterna är i aluminium även om kanterna är lite vassa, man ska helst inte ha klocka på sig när man skriver då den repar den svarta ytbeläggningen. 

Kollade om jag kunde hitta en ny HD till den gamla 10" ACER:n som kraschade, men hittade ingen. Undrar om det är en 2,5" som sitter i, i så fall kan man ta vilken som helst som passar maskinmässigt och klara strömmen. Egentligen så hatar jag att krabba med datorer, jag byggde alla mina datorer fram till 2000-talet utom de allra första. Min första Apple IIe fick jag 1985 den hade färggrafikkort eller EGA som det kallades. Det var inte klokt vad dyrt RAM-minne var förr, tusenlappar för några MB. Den här laptopen är rena drömmen om man jämför den med de gamla 486:orna som fanns på AF:s Datortek i mitten av 1990-talet, minns att det tog ett halvt dygn att rendera 5 - 6 sekunder animerad 3D film på de få Pentium maskiner de hade. Var helt galen i att bygga robotar och flygplan i 3D Max på den tiden. Det var då DOS:en fanns kvar i MS Windows och vissa spel var man tvungen att boota i DOS. Fan vad tiden går fort.

nNu talas det om att personuppgifter ur svenska underrättelsetjänsten kan ha läckts till främmande makt. Folk med skyddad identitet kan ha avslöjats. Hur i herrans namn har dessa uppgifter hamnat i Transportstyrelsens register? Att uppgifter om vägars bredd och beläggning, broars bärighet och bredd samt våra hamnars kapacitet finns hos Transportstyrelsen finner jag naturligt, likaså att fordonsregister och körkortsregistert finns där. Men uppgifter om svenska agenter i utlandet, helt obegripligt!?

Hela denna härva verkar mycket obegriplig om nu idoterna som styr Sverige inte har beslutat att samla ALLT i ett enda register av rationalitets skäl som sedan Transportstyrelsen fått uppgiften att handha. Hörde att Löfven sammankallat till pressträff i morgon där han ska gömma sig bakom SÄPO-chefen Torngren och överbefälhavare Brydén. Ska bli intressant om han kommer att svara på frågan när han själv blev informerad om detta "haveri"? Har en känsla av att denna affär kommer att bli mycket långvarig, förhoppningsvis fram till nästa val.

Själv skapade jag för säkerhetsskull en egen kategori här på min blogg: "IT-skandalen på Transportstyrelsen". Man kan verkligen fråga sig hur mycket känslig information som kan ha fallit i orätta händer? Hur fan tänkte den där kärringdjäveln till GD på Transportstyrelsen när hon gjorde upphandlingen av IT-tjänster av IBM? Har alltid varit av den åsikten att känslig information ska hållas så långt som möjligt från fruntimmer. Politikerna kan ta sin feminism och stoppa upp den någonstans, här handlar det om rikets säkerhet.

Har vi haft en djävla tur så har de berörda utländska IT-teknikerna gjort sitt jobb utan att rota i registren och kopiera dem, men vi måste utgå från det värsta. Tänk dig själv om du som serb eller tjeck plötsligt sitter med uppgifter du vet att ryska militära underrättelsetjänsten GRU betalar en förmögenhet för plus att de förser dig med ny identitet och ser till att du kan försvinna i tysthet. Att två höga svenska militärer, Stig Wennerström och Stig Bergling spionerade för Ryssland (eller Sovjet som det hette då) är illa nog men inget som man helt kan skydda sig från, men att en svensk generaldirektör medvetet bryter mot gällande lagstiftning och utsätter landet för fara genom att outsourca hemliga register är en skandal som saknar motstycke. Att kärringdjävel sedan får ett vite på 70 000 kronor (en halv månadslön) är bara för djävligt. Varför i helvete ska man känna solidaritet med ett land som regeras så uruselt?

Antingen avgår hela regeringen Löfven eller så tycker jag att vi kan sluta betala skatt och på eget bevåg smuggla in automatvapen så vi kan försvara oss mot alla kulturberikare och annat slödder. Sverige får bli en nattväktarstat där medborgarna själva tar lagen i egna händer. Försvaret får väl bli i form av gerillakrigsföring när vi väl blivit ockuperade av antingen USA eller Ryssland. Jag har tappat allt förtroende för det här landet för länge sedan.

Nu bryter statsministern tystnaden. ”Det är ett haveri som skett”, säger han i en kommentar till nyhetsbyrån TT. Ja det har vi för länge sedan kunnat konstatera, frågan är hur detta haveri kunnat ske?  Vad har Stefan Löfven för skuld till haveriet och vid vilken tidpunkt kände han till att SÄPO inlett ett tillsynsärende av Transportstyrelsens IT hantering? Vad har regeringen gjort för att minimera skadorna, var finns servar och register nu? 

Hur har upphandlingen av IT-tjänsterna av IBM gått till och hur är avtalet utformat? När fick Transportstyrelsen klart för sig att de IT-tekniker som IBM benyttade sig av kom från Serbien och Tjeckien? Varför ingrep inte SÄPO tidigare? Har TS generaldirektör försökt mörka sanningen i detta ärende?

Det finns betydligt fler frågetecken än svar i denna historia och då saken rör både enskildas säkerhet och integritet samt hela rikets säkerhet så vill nog svenska folket ha raka ärliga svar på alla dessa frågor. Läste att alliansen och SD vill ha misstroendevotum mot ett eller flera statsråd, även Jonas Sjöstedt (V) kan tänka sig stöda en sådan åtgärd.

Det första en socialkonservativ nationell regering borde göra är att rensa ut pseudoakademiska ämnen från våra universitet som genusvetenskap och all form av forskning som cementerar det mångkulturella samhället. Inom den humanistiska sektorn har en rad rena flummämnen fått fotfäste. Tyngdpunkten i våra universitet och lärosäten måste ligga på de naturvetenskapliga ämnena då det är dessa som driver utvecklingen framåt. Vi behöver ingenjörer, läkare, kemister, fysiker, matematiker - inte teologer (framför allt inte kvinnliga sådana), litteraturvetare, konstvetare, filosofer och framför allt inte fler journalister. Det enda humanistiska ämne som verkligen behövs är historia och då menar jag objektiv historisk forskning.

När våra universitet och högskolor har befriats från det vänsterextrema slöddret är det dags att rensa ut på tidnings- och TV-redaktioner, ut med vänsterextremisterna som under årtionden klamrat sig fast där och förgiftat allmänhetens sinne. Sverige måste genomgå ett reningsbad, ett stålbad, först då kan vi få till stånd det paradigmskifte som Sverige så väl behöver. Svensken måste befrias från den självbild som hamrats in i hans sinne av överhet och kulturelit. Vi ska inte ha någon liten politisk redaktör på landets största dagstidning som kör med någon agendasättande journalistik, folk ska serveras neutrala eller objektiva nyheter utan några pekpinnar i hur vi ska tycka i olika frågor. Detta gör man genom att ändra på skola och utbildning.

Elake Karsten stöder ett rasifierat svenskt samhälle. Om man är rasist för att man i första hand stöder sin egen folkgrupp så är Elake Karsten rasist. Hade jag varit en arbetsgivare så hade jag i första hand anställt etniska svenskar då jag vet hur dessa tänker och vilka normer de har. Att ha en etniskt homogen arbetsstyrka borgar för mindre konflikter på arbetsplatsen. Skulle jag anställa någon ickesvensk så hade jag i första hand anställt någon från de nordiska länderna eller en tysk, holländare, fransman eller tjeck. Jag skulle absolut inte anställt någon som kom söder om Sahara eller någon gnällig djävla kommunist från Latinamerika. Jag skiter fullständigt i kulturelitens drömar om ett konfliktfritt mångkulturellt samhälle. Jag är inte intresserad av några etniska eller demografiska experiment, jag vill bevara Sverige svenskt. Jag är intolerant och oresonlig och jag har modet att erkänna och stå för det. 

Den omstridde debattören och provokatören Jan Myrdal har sagt många kloka saker, inte minst har han kritiserat den svenska kultureliten och liknat dem vid pipor som maktens vind blåser genom.

Den svenska kultureliten saknar helt integritet, den rättar sig snällt efter makthavarnas och övriga politikers åsikter. I de flesta frågor är man rörande ense man låter "värdegrunden" vara fundamentet i de flesta frågor. Detta gör att det inte finns någon oppositionell intellektuell elit i Sverige, utom möjligen på den yttersta högerkanten hos de man kallar populister och i viss mån hos de mest vänsterextrema och autonoma.

Denna situation har skapat ett mycket grått och tråkigt debattklimat i Sverige, man vet redan på förhand vad folk kommer att tycka i olika frågor. Det är i stort sett bara på det ekonomiska området och i skattefrågor man är oense. Även när det politiska etablissemanget gjorde en 180 graders vändning i flyktingpolitiken i slutet av 2015 följde kultureliten med, det väntade ramaskriet uteblev.

Det är få journalister som sticker ut i Sverige, den ende jag kan komma på är Janne Josefsson som har integritet och mod att ta sig an frågor som andra journalister helst undviker. Det finns en feghet inom mediaetablissemanget, en likriktning som skrämmer. Detta kom inte minst till ytan i bråket kring Nya Tiders medverkan på Bokmässan i Göteborg, där man som en man fördömde arrangören.

Argumenten mot Nya Tider var mest tagna ur tomma luften som "hot" och "folk kunde känna sig kränkta". På vilket sätt NT:s medverkan kunde utgöra ett hot mot andra deltagare definierades aldrig. Många inom kultureliten som yttrade sig i denna fråga hade knappt hört talas som NT innan, de visste inte ens att det var en papperstidning. Sverige håller på att torka ihop intellektuellt.

Folk i gemen tror att en atombomb, ett fissonsvapen är en oerhört komplicerad konstruktion, detta är helt fel det är en ytterst primitiv och enkel anordning. Problemet är att tillverka Uran 235 eller Plutonium 239, Uranet är det mest komplicerade att tillverka då det gäller att skilja det naturliga Uran 238 från de 0,72 procent Uran 235 det innehåller. Detta kan låta sig göras genom centrifugeringsmetoden då Uran 238 är aningen tyngre än Uran 235. Enklast är dock att satsa på en Plutoniumbomb, då Plutonium 239 bildas vid alla kärnkraftverk som en restprodukt. Att bringa en Plutoniumbomb att explodera är aningen mer komplicerat än den enklare Uranbomben. Det gäller i båda fallen att skapa en överkritrisk massa på så kort tid som möjligt och detta gör man med vanligt kemiskt sprängämne. En Plutoniumbomb skapas genom att gjuta två ihåliga halvor av Plutonium 239, runt denna sfär anbringar man spränglinser av kemiskt sprängämne som imploderar sfären. En form av riktad sprängverkan. Kan man få sfären att implodera likformigt skapas en överkritisk massa och en fissionsprocess startar som skapar ett plasmaklot som är tusentals grader varmt samtidigt som det bildas en oerhörd tryckvåg som blåser bort allting inom några kilometers radie. Värst är den radioaktiva strålning som bildas och som kommer att kontaminera ett stort område kring explotionscentrum förutom att väder och vind kan föra den vart som helst.

Sedan Sovjet väl fått all information och ritningar av de kommunistiska spionerna Fuchs och Hall som var anställda vid USA:s Manhattanprojekt tog det dem bara fyra år att utveckla egna kärnvapen. Vi kan nog lugnt utgå från att Nordkorea inte är den sista nation som skaffar kärnvapen. Kärnvapen är det ultimata avskräckningsvapnet. Sverige kan utan några större svårigheter tillverka egna kärnvapen med hjälp av den kunskap som idag är allmänt känd.

Snaran dras åt kring president Donald Trump, vilket oroar mig. En pressad president är en farlig president. Nu ska senatens utskott tröska igenom turerna kring de påstådda kontakterna med ryssarna. Senaste uttaladet från Trump var att han ångrar valet av Jeff Sessions som justitieminister, eftersom han inte deltar i ryssutredningen. Trump börjar se lite trött och pressad ut. Det jag fruktar är att Trump tar till det gamla tricket med ett utrikespolitiskt äventyr för att rikta blickarna från inrikespolitiken, en blixtattack på Nordkorea eller ny inblandning i Syrienkriget. Trumps medarbetare ser medvetet till att hålla Trump borta från att se TV-nyheter som kan få honom till impulsiva beslut. Det hade ju varit för djävligt om världen kastades in i ett kärnvapenkrig på grund av att Trump råkade se fel nyhetsinslag.

Redan när Trump kandiderade till posten som republikanernas presidentkandidat, sa Elake Karsten. "Blir han vald till president så blir det världskrig". Karln är ju som en fyraåring med ADHD, helt oförutsägbar. Han råkar se ett nyhetsinslag där man spolar av småbarn med vattenslangar efter en påstådd giftgasattack av Assadregimen och genast beordrar han en kryssningsmissilattack mot Syriska militärflygfält där ryssar också uppehåller sig. Han har vid något tillfälle sagt, varför sätter mnan inte in kärnvapen mot IS? Jag undrar om Trump är riktigt klar över konsekvenserna av ett kärnvapenkrig? Han lär ha kommit med stupida uttalanden som vad ska man med kärnvapen till om man inte använder dem. Likaså har han tyckt att både Japan och Sydkorea borde skaffa sig kärnvapen. Misstänker att Trump har ytterst dimmiga föreställningar av vad kärnvapen är för något och konsekvenserna av att använda dem. Jag tror Trump är den farligaste ledare världen haft sedan Adolf Hitler.