Efter att ha läst Norman Ohlers "Droger i Tredje Riket" (Der totale Rausch - Drogen im Dritten Reich) så förstår man varför det gick som det gjorde för Hitler och hans dröm om ett Storgermanskt rike. Hitler lät sig förföras av en kvacksalvare vid namn Theodor Morell som han introducerades för i början av 1936 via sin fotograf Heinrich Hoffmann som led av en venerisk sjukdom. Hitler kom att få fullt förtroende för Morell då denne kunde bota Führen från hans magbesvär och ständiga problem med väderspänning. Morell var en föregångare inom området steroider som utvanns ur körtlar från slaktdjur. Även om Hitler var vegetarian så lät han sig gladeligen injiceras med produkter utvunna ur djurkroppar. 

Tyvärr stannade det inte vid detta utan när kriget började gå dåligt för Tyskland så förvärrades Hitlers magplågor och kramper. Detta botade Morell med injektioner med Eukodal vars verksamma beståndsdel är en opioid vid namn Oxykodon. Hitler blev med tiden beroende av opioider vilket fick som följd att han inneslöt sig själv i en bubbla av självbedrägeri och vägrade se den militära verkligheten sådan den var. Detta gav upphov till vansinniga beslut som att inte retirera när så var befogat och att sträcka ut fronten till orimliga mått som var omöjliga att försvara. Han var helt oemottaglig för sina fältmarskalkars och generalers råd och vägrade följa dem. De som stod på sig avskedade han. 

Med tiden kom Hitlers narkotikamissbruk via kvacksalvaren Morell att få katastrofala följder för Tyskland. Hitler levde nu isolerad i sin bunker i Rastenburg omgiven av jasägare som Wilhelm Keitel, Martin Borman och Hermann Göring samt sin allestädes närvarande livläkare Teo Morell som ständigt stod redo med sina sprutor. Detta osunda leverne bröt med tiden ner Führerns fysiska hälsa och han åldrades i förtid. De som känt honom länge skrämdes av att den berömda hypnotiska blicken numera reducerats till en vattnigt stirrande blick som tycktes helt frånvarande. Jag minns när en god vän som var flykting från Östtyskland visade mig ett nummer av Stern i slutet av 1960-talet vars huvudartikel var om Hitlers positiva syn på kokain som läkemedel. Det var efter kuppen den 20 juli 1944 som Hitler behandlades av en öron, näsa, hals specialist vid namn Giesing som penslade hans spräckta trumhinnor och näsa med tioprocentig kokainlösning, något som Hitler kom att uppskatta mycket då hans huvudvärk försvann.

Hitler kom med tiden att kräva allt fler och högre doser av Eukodal ända fram till slutet i bunkern under rikskansliet då Morells lager av narkotika var uttömda och det inte gick att få tag i mer Eukodal. Hitler drabbades då av abstinens som fick hans händer och ben att darra vilket tolkades av vissa historiker som att han led av Parkinsons. Adolf drabbades av "cold turkey" ett tillstånd välkänt för alla heroinister. Sett ur detta perspektiv så ter sig Hitlers besinningslösa militära  beslut ganska logiska, då en av opioider påverkad människa lever i en egen verklighet där fantasi blandas med verklighet. I slutet yrade Hitler om arméer som inte längre fanns och mirakelvapen som bara fanns på ritbordet.

Det är inte bara rymdraketer och månfärder vi kan tacka de tyska forskarna och ingenjörerna för, vi kan också tacka de tyska kemisterna för morfin, heroin, metadon, kokain, fenmetralin, aspirin m.m. 

1805 tog den geniale 21-årige tyske kemisten och apoteksbiträdet Friedrich Wilhelm Sertürner på sig uppgiften att ur opium isolera den verksamma alkaloiden den beståndsdel vi idag kallar morfin. Denna upptäckt kom att lägga grunden för en rad produkter som utvecklades av firmorna Merck och Bayer. 1897 blandade kemisten Felix Hoffmann vid Bayer till acetylsalicylsyra som sedan kom att marknadsföras under namnet Aspirin. Elva dagar senare uppfann samme Hoffmann ett annat ämne som skulle få stora konsekvenser för en del av mänskligheten. Ämnet var Diacetylmorfin som Bayer kom att lansera under handelsnamnet Heroin. Heroin användes bland annat i hostmedicin.

Den andra firman Merck som grundades ägaren till apotek Engel i Darmstadt, Emanuel Merck kom att renframställa kokain, en drog som blev väldigt populär i början av förra seklet. Från 1885 fram till 1903 innehöll Coca Cola upp till 250 milligram kokain. Kokain var under lång tid det enda lokalbedövningsmedlet läkarvetenskapen kände till. Kokain och morfin blev även väldigt populärt i det dekadenta 20-talets Berlin där det snortades och sprutades hej vilt på nattklubbar och kabaréer. 

Tyskland kom att bli ett drogtillverkningens Mecka med firmor som Bayer, Merck, Ingelheim, Boehringer & Knoll, Hoerst, AGFA med flera som med tiden gick samman i det som skulle kallas I.G Farben -  Interessengemeinschaft Teerfarbenindustrie, från 1925 I.G Farbenindustrie AG. Detta konsortium kom att bli världens största kemiindustri och var en av de ekonomiska hjulen i Tredje Riket. I takt med att kriget gick allt sämre för tyskarna fick man svårigheter att få tag i råvaror som opium och liknade och tvingades då uppfinna syntetiska motsvarigheter till morfin och andra smärtlindrande ämnen som behövdes vid frontens fältlasarett. Det var då ämnen som Metadon uppfanns av de tyska kemisterna. Man framställde även syntetisk bensin ur stenkolstjära, en av de största anläggningarna var I.G Farbens  Monowitz i anslutning till KL Auschwitz. Efter kriget kom USA att helt fräckt stjäla många av de tyska patenten och överföra dem till amerikanska firmor, så till exempel fick Eli Lilly & Co rätten till Metadonet. I.G Farben upplöstes efter kriget men många av firmorna som ingick finns än idag som Bayer, AGFA, Merck och Boehringer und Ingelheim.