Ett jäkla gnäll om att Sverige leder ligan i antalet diabetessjuka. Diabetes är en välfärdssjukdom som folk drabbas av för att de stoppar i sig en massa skitmat och som grädde på moset röker eller snusar. Tror knappast jägare och samlare drabbades av diabetes under stenåldern. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att vällustingarna i det gamla Rom drabbades av diabetes. Om folk bara fattade hur mycket socker de får i sig dagligen, vårt samhälle har gjort folk till sockermissbrukare. All denna läsk och energidryck som folk bälgar i sig, bara socker och en massa kemikalier, allt vitt bröd folk äter fullt med socker. 

Egentligen spelar det ingen roll vad folk äter, det är ändå slut med mänskligheten. Vi har grävt vår egen grav genom vårt sätt att missbruka den planet vi lever på.  Så bara är mer socker och rök gärna två paket cigg om dagen så går det fortare. Ju färre människor på jorden desto bättre för alla andra arter som får en chans att återhämta sig. I mina ögon är Pol Pot, Mao, Stalin och Hitler hjältar då de såg till att miljontals människor dog och försvann från jorden. För mig är ett människoliv inte värt mer än en myggas eller en ugglas, ja jag vill gå så långt som att påstå att djuren har större rätt till sina liv än människan.

Tänk om evolutionens mål bara är att förstå sig själv? De högre livsorganismerna har utrustats med ett medvetande som stiger gradvis för att slutligen resultera i arten människa. Ända sedan sin begynnelse för sådär 50 - 60 tusen år sedan han människan funderat över sig själv och sin plats i tillvaron. Hon har tittat upp mot natthimlen och förundrats. Successivt började hon skapa teorier om hur saker och ting låg till och fungerade. Myter och religioner var födda. Man hittade på fantasiskapelser som förklarade varför månen försvann och sedan återkom i jämna perioder. Man trodde man måste tillbe gudar för att få solen att stiga upp över horisonten och så vidare.

Sedan skedde något radikalt, man började ifrågasätta dessa fantasifoster, dessa religioner som påstod sig ha svaren på alla frågorna. Det vi kallar upplysningstiden inträder på 1700-talet och sedan går det fort. Vetenskapen ersätter religionen på alla områden. Idag vet vi att jorden inte är platt och universums centrum, vi vet att vår galax Vintergatan bara är en av oräkneliga galaxer i ett universum så stort att vår tanke svindlar. 

Vi vet att det inte var någon gud som skapade människan av en lerklump utan att människan liksom alla andra däggdjur är en produkt av evolutionen. 

Människan har under de sista hundra åren löst gåta efter gåta och förstår idag materiens allra minsta byggstenar, vi tror att vibrerande strängar är de fundamentala delarna i de subatomära partiklarna. Vi har inom biologin trängt in i cellen och nystat upp DNA kedjan och kartlagt denna för att förstå varför vissa celler blir till ögon och andra till njurar. Livet börjar förstå sig själv genom det mänskliga medvetandet.

Samtidigt har det mänskliga medvetandet en mycket mörk och destruktiv baksida, i takt med att vi gör det ena genombrottet efter det andra inom snart sagt alla forskningsområden så använder vi många av dessa upptäckter till att skapa det vi idag kallar massförstörelsevapen, vapen kraftfulla nog att utplåna stora delar av livet på denna planet.

Vidare använder vi våra upptäckter till att exploatera vår planet på det mest hänsynslösa sätt helt likgiltiga för de långsiktiga konsekvenserna. Samtidigt som man kartlägger och hittar nya djur och växtarter i regnskogarna så hugger man ner dem och ersätter dem med snabbväxande virke eller oljepalmer. Detta görs enkom för att tjäna pengar, människan drivs av en sjuklig strävan efter vinstmaximering. Hon har skapat ett av de mest degenererade och sjuka ekonomiska system ett medvetande kan uppfinna och detta är något som skedde redan i civilisationens gryning. Civilisation och ekonomisk vinst är något som går hand i hand och som leder till att förstöra livsbetingelserna för allt liv. Det är egentligen ett ödets ironi att samtidigt som vi är på väg att lösa själva livets gåta så gör vi allt för att utplåna det. Det skulle förvåna mig mycket om det finns mänskligt liv kvar på denna planet om tusen år.